Nästan en mjölkgård om dagen försvinner i Sverige. Så borde det inte behöva vara. Orsaken till de många nedläggningarna är det låga mjölkpriset. Det kostar mer att producera mjölk i Sverige än vad Arlas mjölkbönder får betalt. Röster har därför höjts för att mjölken borde subventioneras och mjölkpriset i svenska butiker borde höjas. Mot det har andra argumenterat att subventioner är fel väg att gå, att ett generellt högre mjölkpris bara skulle leda till större import av billig mjölk och att avreglering är det bästa sättet att få ett hållbart jordbruk. De senare argumenten är alla viktiga, men de missar några viktiga saker.
Den europeiska mjölkmarknaden är översvämmad av mjölk av flera skäl. Ryssland har infört importstopp, Kina har kraftigt minskat importen och EU:s ökända mjölkkvoter har äntligen avskaffats, vilket gör att nya producenter kommer till. Om svenska mjölkbönder skall vara med och konkurrera på de premisserna, är de dömda till undergång. Det är långt mellan gårdarna i Sverige och vårt kalla klimat gör att lagårdsbyggnader kostar mer, både att bygga och värma upp. Sverige kan inte konkurrera med pris. Men vi kan konkurrera med kvalitet.
I svenska affärers grönsaksdiskar är det inte ovanligt att exempelvis svenska tomater kostar mer än dubbelt så mycket som importerade. Ändå köper vi gärna de svenska tomaterna. Det finns en marknad för närproducerad mat. Och många undersökningar visar att vi gärna är villiga att betala mer för maten, om vi vet att det bidrar till att bevara svenskt jordbruk. Mjölken, smöret, grädden och osten borde inte vara ett undantag från den regeln. Att det till stor del ändå har blivit ett undantag beror på att Arla Foods beslutat att betala samma pris för all mjölk som köps in från de 13 500 mjölkproducenter i sju länder som är kooperativa Arlas ägare. Det beslutet är förståeligt ur ett internationellt perspektiv, men mjölk producerad i Sverige och såld i Sverige borde kunna betalas bättre.
Svensk mat marknadsförs ofta med vackra bilder av kor betande i ett välhävdat kulturlandskap. Ofta är bilderna 30 år gamla, tagna i ett Sverige som inte längre finns. Naturfotografen Tore Hagman har i många årtionden fotograferat det svenska jordbrukslandskapet och på sajten mulensmarker.se kan man se hans bilder av samma platser fotograferade då och nu. Med få undantag visar de bilderna hur landskapet växer igen och utarmas.
Det första embryot till dagens multinationella företag Arla bildades 1915 av svenska mjölkbönder som ville ha en kooperativ mjölkförsäljningsorganisation. Om företaget i dag slutade agera gökunge och betalade mer för att svenska mjölkgårdar skall kunna överleva, lär grundarna åtminstone rotera något långsammare i sina gravar.
GP 18/8 -15