Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sara Skyttedal, (Kd) Bild: Jessica Gow/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Lagom som valslogan är ironiskt för Sara Skyttedal

Hon tycker att EU ska hålla sig borta från välfärdsfrågorna. Det bör istället medlemsländerna besluta om. Samarbetet måste snarare bli mer lagom men ”lagom” är inte ett ord hon skulle använda för att beskriva sig själv.
Sara Skyttedal är Kristdemokraternas förstanamn i valet till Europaparlamentet.

Hon är en av den svenska högerns mest profilerade politiker trots att hon under de senaste åren inte har ägnat sig åt rikspolitik. Den tidigare ordföranden för KDU, Sara Skyttedal, kommer närmast från rollen som kommunalråd i Linköping.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Jag tror att Europa står inför en väldigt formativ tid och då vill jag vara med och påverka, säger hon.

Sara Skyttedal har bland annat kallat flygkritiker för ”dumpuckon”. När det stod klart att Annie Lööf och Centerpartiet släpper fram Stefan Löfven som statsminister la Sara Skyttedal ut en bild på Annie Lööf med texten ”Klåpare. Bedragare. Quislingar. Vi glömmer aldrig.” Kristdemokraternas valslogan är ”Make EU lagom again”. Sara Skyttedal medger att det finns en viss ironi kopplat till hennes framtoning kontra partiets valslogan.

– Kanske är det inte politiker som är lagom som är bäst lämpade att genomföra reformer för att EU blir lagom. För det krävs ganska stora insatser att nå dit. Då kan man inte vara särskilt lagom. Men det är roligt med den här ironin. Jag är väl medveten om den.

LÄS MER: Ett lagom EU kan nog tilltala en hel del väljare

Beslut på rätt nivå

Lagom, i den kristdemokratiska definitionen, innebär att EU bör fokusera på de frågor som verkligen kräver internationella och överstatliga åtgärder. Men om frågorna kan hanteras nationellt bör de också göra det. Förhållningssättet finns redan invävt i det europeiska samarbetet genom den så kallade subsidiaritetsprincipen, i korthet att varje beslut bör tas på den lägsta, ändamålsenliga nivån.

För Skyttedal och KD har frågan aktualiserats av skapandet av EU:s sociala pelare. Under EU-toppmötet i Göteborg 2017 enades medlemsländerna om 20 principer om bland annat arbetsvillkor, social trygghet och social integration inom unionen. Det är exempel på ämnen där EU bör hålla sig borta, menar Sara Skyttedal. Den sociala pelaren har också potential att bli en av valrörelsens hetaste frågor eftersom de svenska partierna står långt ifrån varandra, tror hon.

– EU-kommissionen har också sagt att det är prio att skapa bindande lagstiftning för de 20 principerna. Vi ser redan sådana initiativ. Man är inne på konkret välfärdspolitik och jag tror det är rätt många svenskar som tycker att välfärden är något som vi ska ta beslut om i Sverige. Inte i Bryssel.

LÄS MER: EU-valkompass 2019: Vilket parti passar dig?

"För mycket fokus på grandiosa idéer"

På det stora hela menar Sara Skyttedal att det europeiska samarbetet utvecklas åt fel håll.

– Jag tycker att det är alldeles för mycket fokus på grandiosa idéer och att EU ska blir ett allt tajtare samarbete. Den typen av ambition tror jag riskerar att splittra unionen. Det skapar friktion mellan medlemsländerna. Det finns inte stöd för den typen av överstatlighet och då skadar man samarbetet i grunden.

Stora delar av den politiska debatten både före och efter riksdagsvalet i höstas har handlat om hur de övriga partierna ska hantera Sverigedemokraterna. I viss utsträckning har en liknande diskussion även uppstått i den här valrörelsen, kopplat till vilka partigrupper i Europaparlamentet som det är tänkbart att de andra försöker söka stöd hos. Men EU:s parlament och den svenska riksdagen fungerar inte likadant. Debatten är ”märklig”, enligt Sara Skyttedal.

– Det är en del positionerande som riskerar att bli banalt. I Europaparlamentet sitter alla partier vid borden. Till exempel finns det inget svenskt parti i parlamentet som inte samarbetar aktivt med SD:s partigrupp. Att påstå att hela valrörelsen handlar om det här blir märkligt om man inte samtidigt kommer med löften om att sluta samarbeta. Och det är inget jag hört hittills i alla fall.

FAKTA: Sara Skyttedal

Född 1986

Kommunalråd i Linköping men ursprungligen från Stockholm.

Sara Skyttedal har siktet inställt på två utskott i Europaparlamentet. Dels utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL), för att försöka stå emot initiativ kopplade till den sociala pelaren och dels utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE), för att stärka svenska företags möjlighet att konkurrera.

FAKTA: Kristdemokraterna i EU

Kristdemokraterna fick 4,5 procent av väljarnas stöd i det förra valet till Europaparlamentet. Det motsvarade ett mandat, som Lars Adaktusson har suttit på. Men i och med att Adaktusson återvände till rikspolitiken efter höstens riksdagsval så har Anders Sellström tagit plats i parlamentet sedan dess.

Inför vårens val toppar Sara Skyttedal KD:s lista följt av Göteborgs kommunalråd David Lega. De opinionsmätningar som gjorts hittills, som fortfarande är ganska osäkra, visar att KD:s trend på riksplanet verkar hålla i sig även på Europaparlamentsnivå. Opinionsundersökningar pekar mot att KD kan få dubbelt så stort stöd som i valet 2014. I så fall kommer både Sara Skyttedal och David Lega att komma in.

Kristdemokraterna ingår i den politiska gruppen EPP, som samlar kristdemokrater och konservativa. Gruppen är den absolut största i Europaparlamentet och lär vara det även efter valet till Europaparlamentet – trots att gruppen ser ut att tappa många mandat. Till viss del är det en effekt av att Storbritannien väntas lämna. Brexit innebär att parlamentets totala antal ledamöter minskar från 751 till 705.

EPP organiserar stora delar av EU:s politiker, höger om mitten. Frågor som gruppen driver handlar till exempel om handel, att hålla samman EU:s inre marknad och stärka unionens konkurrenskraft.

Gruppen har förekommit flitigt i mediebevakningen under senare tid. Till stor del beror det på Ungerns regeringsparti Fidesz, lett av Viktor Orbán. KD och M, bland andra, har drivit en linje om att utesluta Fidesz. I mars kom beskedet att partiet istället stängs av. En grupp ska sedan utvärdera om utvecklingen i Ungern är i linje med EPP:s värderingar. Bakgrunden är bland annat att Fideszs och Orbáns politik lett till att landet nu enbart anses vara ”delvis fritt” och att demokratin försvagats av regeringspartiets politik.

Valet till Europaparlamentet handlar i förlängningen även om att utse ny ordförande till Europeiska kommissionen. Samtliga partigrupper i parlamentet nominerar så kallade spitzenkandidaten – toppkandidater – till posten som kommissionsordförande. Den toppkandidat som sedan röstas fram av parlamentet blir en av EU:s allra mäktigaste personer – förutsatt att även EU:s stats-och regeringschefer väljer att godkänna nomineringen. Nuvarande ordförande, Jean-Claude Juncker, kommer från EPP och gruppen har valt Manfred Weber, som leder EPP, till nästa toppkandidat.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.