Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Låt inte JAS bli en gökunge

Sverige behöver moderna stridsflygplan – men i ett balanserat försvar där armén och marinen inte utarmas.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Regeringens beslut att tillsammans med Schweiz utveckla och köpa en ny och mer kompetent version av stridsflygplanet JAS 39 Gripen (Super-JAS) är bra – förutsatt att två villkor uppfylls

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Schweiz måste fullfölja sin del av avtalet. Faller Schweiz beslut att köpa Super-JAS i den politiska processen blir kostnaderna för Sverige betydligt högre. I så fall behöver även det svenska beslutet omprövas.

Finansieringen av det svenska köpet måste motsvara regeringens löfte: ”Vi kan anskaffa 40–60 plan utan att det sker på bekostnad av övriga delar av försvaret”. Super-JAS får inte, likt tidigare flygplansprojekt, bli en ekonomisk gökunge som finansieras genom att övriga delar av försvaret utarmas på försvarsförmåga.

Super-JAS blir ett dyrt projekt. Den svenska kostnaden beräknas till 90 miljarder kronor. Dock fördelade på 30 år. Planet skall tas i bruk 2023 och därefter flyga i minst 20 år. Det är mycket pengar och lång tid. Alla prognoser är därför osäkra – både vad gäller kostnader och försvarets behov. Det är bra att regeringen accepterar att Super-JAS inte kan finansieras inom nuvarande försvarsbudget. Budgetens försvarsanslag höjs med 300 miljoner 2013 och 2014 och därefter med 200 miljoner per år. Ingen bör bli förvånad om det kommer att krävas ytterligare anslagshöjningar.

Till investeringsbehovet för Super-JAS bör läggas ÖB:s varning att nuvarande försvarsbudget inte räcker om Sverige på sikt skall ha råd med såväl flygvapen som armé och marin. Det är en varning som bör tas på största allvar. Ett meningsfullt försvar är balanserat. En eventuell angripare måste kunna mötas oavsett om angreppet sker i luften, vid kusten eller på land. Ett balanserat försvar med 40 Super-JAS är således att föredra framför 60 Super-JAS till priset av stora luckor i arméns eller marinens förmåga.

Självklart kan man argumentera att 90 miljarder kronor kan användas till mycket annat än stridsflygplan. Men frågan är inte om Sverige i framtiden behöver moderna stridsflygplan – Super-JAS eller något annat. Frågan som i så fall måste besvaras är om Sverige behöver ett flygvapen. Föråldrade flygplan som tänkbara motståndare skjuter ner på en förmiddag är till ingen nytta. Och utan luftstridsförmåga är resten av försvaret mycket illa ute.

Super-JAS skall beställas av militära skäl, därför att Sverige behöver ett kompetent flygvapen, inte av industripolitiska eller regionalpolitiska skäl. Men givet regeringens finansieringslöfte är det självklart bra om JAS 39 Gripen också kan leva vidare som högteknologiskt industriprojekt. Sidoeffekterna är avsevärda. Den svenska flygindustrin utvecklar avancerad data- och robotteknik. Den är också inträdesbiljetten till europeiska civila flygprojekt och till det europeiska rymdsamarbetet.

GP 28/8 -12