Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Läsplatta årets julklapp

Fortfarande ganska ovanlig - men ack så eftertraktad. Läsplattan är årets julklapp, om GP:s läsare får bestämma.

Precis som förra året vill vi ha hårda paket under granen. I jul gör läsplattan på allvar entré i de svenska hemmen, i alla fall om man får tro GP:s läsare, som sätter den högst upp på önskelistan.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Läsplattans framfart har hittills varit blygsam och för många är prylen fortfarande relativt okänd. Den ser ut som en liten tavelram men kan, trots sin storlek, rymma tusentals böcker. Som läsare kan man själv köpa, ladda ner och tanka in böcker från e-bokhandlare på nätet.

En annan fördel med läsplattan är att det går att ställa in textens storlek, vilket bland annat fått dyslektiker och personer med lässvårigheter att ge böckerna en ny chans.

Till synes många fördelar jämfört med traditionella böcker alltså.

Däremot ger e-boken inga fyllda bokhyllor eller sidor att bläddra bland, något branschen tror kompenseras med möjligheten att alltid ha en ny bok redo att läsa var som helst, när som helst.

Läsplattan har nått ett visst genomslag i Usa och har hyllats av e-bokhandlarna som revolutionerande, men i Sverige väntar prylen fortfarande på sitt genombrott.

En anledning tros vara priset på elektroniska böcker.

Enligt GP:s genomgång från tidigare i år var e-böckerna upp till 50 procent dyrare än de traditionella böckerna. Jämfört med pocketböcker blir skillnaden hisnande: Stieg Larssons bästsäljare Män som hatar kvinnor kostar till exempel 45 kronor i pocket hos Adlibris, men 148 kronor som e-bok.

Förlagens förklaring är att e-böcker sällan har något pocketpris. De är lika dyra även om de är några år gamla, något som förlagen tror kommer att ändras i takt med att marknaden växer.

Kanske är det därför som efterfrågan på e-böcker ökar hos biblioteken. Problemet där är bara att biblioteken måste betala 20 kronor per bok de lånar ut. Resultatet blir att biblioteken inte vågar marknadsföra sitt e-sortiment av rädsla för skenande kostnader.

Samtidigt som läsplattan lanserats har flera telefon- och datortillverkare utvecklat multifunktions- och surfplattor, som mer eller mindre stulit rampljuset.

De kallas kort och gott "pad" (översätts platta, dyna) och är försedda med 3g-uppkoppling. Med hjälp av en pekskärm kan användaren navigera bland internetsajter, bilder och dokument.

Hittills finns bara någon enstaka variant på den svenska marknaden, men inför julhandeln väntas ett flertal lanseringar.

Med surfplattan kan man inte bara läsa, utan även köpa och ladda ner en e-bok direkt. Det får GP:s teknikredaktör att ifrågasätta om läsplattan någonsin kommer att slå igenom. Själv väljer hon enkelt "paddan" framför läsplattan.

- De läsplattor jag sett hittills har varit för dyra och dåliga. Skärmarna med elektroniskt bläck är behagliga att läsa från men gränssnitten är krångliga. En pryl som måste anslutas till dator för att laddas med innehåll känns omodern, enligt Eva Wieselgren, teknikredaktör på GP.

GP-läsarna gillar teknik och röstar fram den digitala systemkameran som en favoritklapp. Kanske som kontrast till det högteknologiska tar sig även mindre materialistiska gåvor in på topplistan.

Bland drygt 7 700 röstande läsare tycks välgörenhetsgåvan och loppisfyndet vara minst lika populärt som den klassiska presenten "en resa".

Fönsterputs, längdskidor och halsdukar verkar däremot inte falla göteborgarna i smaken.

I år, kanske man ska säga.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.