Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kunskapen om hedersvåld större men inte tillräcklig

Tolv år efter att Fadime Sahindal hedersmördades finns större kunskap om hedersvåld, men fortfarande återstår mycket att göra.

Fadime Sahindal mördades i Uppsala 21 januari 2002 av sin far som dömdes till livstids fängelse, ett straff han fortfarande avtjänar. För ett drygt år sedan begärde han att straffet skulle tidsbestämmas. Örebro tingsrätt, som avgör sådana mål, ansåg dock att han avtjänat alltför kort tid av straffet för att det redan då skulle tidsbestämmas.

Riksorganisationen GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime uppmärksammade årsdagen av Fadimes död med ett möte på Mötesplats Göteborg på Södra Allégatan.

Programmet med sång, filmvisning och seminarier, avslutades med ett panelsamtal med Soleyman Ghasemiani, författare och socionom, Maria Hagberg, grundare av Nätverket mot hedersvåld och Lars Åberg, författare och medarbetare på GP:s kultursidor. Samtalet leddes av journalisten Kristina Hultman som inledde med att påpeka att hedersproblematiken egentligen inte var något nytt när Fadime Sahindal framträdde i media och i riksdagen.

- Men skillnaden var att vi visste vem hon var.

Soleyman Ghasemiani berättade om hur han kom till Sverige som flykting med ett starkt engagemang för en bättre värld. Sverige uppfattade han först som paradiset. Men efter ett år förstod han att det fanns ett helvete för många ungdomar även här.

- Nu finns en större kunskap och en bättre beredskap för hedersvåld hos socialtjänsten, men antalet ungdomar som utsätts har inte blivit färre. Man blir mörkrädd, sa han.

En kvinna i publiken påpekade att socionomutbildningen fortfarande har sina brister. Hon hade själv en färsk socionomexamen men utbildningen innehöll bara en enda föreläsning om våld i nära relationer. En bok om hedersvåld fanns rekommenderad som frivillig läsning.

Maria Hagberg underströk vikten av obligatoriska kurser om olika typer av våld för dem som ska arbeta med detta.

Hon menar att det är nödvändigt att träffa föräldrar tidigt, helst redan innan barnet är fött.

- Det är svårt att ändra värderingsmönster. Socialtjänsten måste ha verktyg.

- Man kan fortfarande bli beskylld för att vara rasist, men det handlar om mänskliga rättigheter. Det är tvärtom rasistiskt att låta människor förtryckas på grund av fundamentala värderingar, sa hon.

Ska man förhandla med religiösa ledare då?

- Nej, menade Lars Åberg. Det finns faror med att förhandla med fundamentalistiska ledare som säger sig företräda stora grupper. Hellre en öppen debatt.

Maria Hagberg höll inte med helt. Hon menar att det är nödvändigt att ha en dialog med vissa religiösa ledare.

- Man måste se människan bakom.

Att ändra lagen såg ingen som omedelbart nödvändigt. Anmälningarna om hedersvåld är många men att så få leder till åtal och fällande domar handlar mer om bristfälliga polisutredningar, bevis och vittnen saknas.

Kristina Hultman var dock övertygad om att polisens metoder håller på att förbättras.

Ja, det har hänt en del sedan Fadime mördades men inte tillräckligt, konstaterade Soleyman Ghasemiani efter mötet.

- Strukturellt har inget ändrats, rötterna finns i hederskulturernas värderingar, i religionen och de religiösa skolor som förstärker hederstänkandet.

På andra håll i landet har liknande program genomförts till minnet av Fadime Sahindal.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.