Att Viveca Lärns äldsteson Per Julius Söderbom blev 50 år var egentligen mot alla odds. Sonen föddes med en hjärnskada och fick specialvård under nästan hela sitt liv. Om detberättar författaren bakom bland annat populära Saltö-serienför GT i en öppenhjärtig intervju.
De senaste två åren har varit de tyngsta i hennes liv och slitit mycket på henne, berättar hon i intervjun. Förutom sonens död på mors dag förlorade hon synen på ena ögat i en olycka då hon föll på en spetsig sten.
Hon beskriver sin son Per Julius-som intepratade inte utan använde sig mycket av kroppsspråk -somväldigt socialoch heltfantastisk på musik.
– Jag satt tre veckor med honom på intensiven och han fick hjärtstopp flera gånger. Samtidigt har jag varit livrädd att han skulle överleva mig. Så det var också en slags lättnad, även om det förstås var kämpigt, säger Viveca Lärn om reaktionen efter sonens död.
Tiden efter isolerade hon sig fullständigt i Lysekil där hon försökte, och till slut lyckades, skriva klart den sista och åttonde boken i Saltö-serien, "Halta hönans hotell", som kommer ut i dagarna.
Isoleringen var framför allt för att bearbeta sorgen, enligt författaren, som berättar att hon inte orkade prata utan skrev, målade, promenerade och gick och lade sig tidigt. Även hennes gudstro, som hon haft sedan barnsben, har hjälpt henne i sorgearbetet.
Idag mår hon bättre, säger hon till GT.
– Ja, absolut. Däremot är det fortfarande så att jag kan vara inne i någon affär som säljer musikinstrument och plötsligt tänka: "de där tamburinerna ska jag köpa till Per Julius." Men han är ju död. Sådant händer ibland, även om det blir mer och mer sällan.
Samtidigt brottas författarinnan med rädslan för att det ska ske något med hennes seeende ögon. Viveca Lärn lider av en ögonsjukdom, och risken finns att den kangöra henne blind på sikt säger hon till tidningen.Men författarinnan säger ändå atthon idagkan njuta av att vara själv och hon går fortfarande ut och går nästan en mil varje morgon.
