Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Nina Jeppsson gestaltar berättaren i Marcel Prousts "På spaning efter den tid som flytt" på Orionteatern i Stockholm. Pressbild.

Världspremiär för subversiv Proust

Marcel Proust värdesatte den levda erfarenheten och upphöjde det sinnliga. Själva läsningen resulterar i en ny relation till verkligheten, enligt Maja Salomonsson och Nina Jeppsson som gör teater av den klassiska romansviten.

"På spaning efter den tid som flytt", sju böcker nedkokade till en tre timmars monolog (inklusive paus) och ett ljudkonstverk med nykomponerad musik av Kent Olofsson. Ambitionen är att fånga själva essensen hos Proust, och ingen kan säga annat än att det är djärvt.

Möjligen är detta första gången som hela sviten dramatiseras för teaterscenen. Inte ens Harold Pinters filmversion blev någonsin verklighet, men på Orionteatern i Stockolm är det snart dags för premiär.

- Vi har fått välja bort supermycket som vi älskar, säger regissören Maja Salomonsson.

Djupläste tillsammans

Prousts text är förstås grundläggande. Maja Salomonsson, regissör, och Nina Jeppsson, skådespelare, hade tidigare tagit sig an "Hamlet" på Ung scen öst. Nu djupläste de Prousts alla böcker tillsammans och kastade in oförglömliga citat på ett gemensamt dokument.

Under resans gång hittade de också styrka i den konstsyn som präglar hela verket. Proust, djupt influerad av filosofen Henri Bergson, argumenterade för den intuitiva kunskapen och oförutsedda mirakel. Maja Salomonsson och Nina Jeppsson har valt ut de delar som vibrerat i dem själva, även om de, trots det, tvingats stryka favoriter som den första romandelens underbara excentriker, tante Léonie.

- Vi har utgått från originalformuleringarna i största möjliga mån. Det är i språket som allt uppstår. Via språket fångar han det bortomverkliga och ogripbara i livet. Det känns väldigt viktigt att inte försöka omsätta det i handling, för det finns ingen konventionell handling alls, säger Maja Salomonsson.

Alla åldrar samtidigt

Samtidigt återkommer teman som homosexualitet och svartsjuka, samt inte minst minne och tid. Berättelsen är ett uppror mot den kronologiska tidsordningen och en skildring av en person, som genom madeleinekakor, gatstenar och annat, får tillgång till alla åldrar samtidigt och till de djupare lagren inom sig själv. Så väcks hans kreativitet och livslust.

- Det är ett verk som verkligen upphöjer de sinnliga dimensionerna av livet. Han ger plats åt det som vi vanligen inte tillskriver så stort värde. Som när han står och stirrar in i en hagtornsbuske och beskriver det på 20 sidor. Eller en bäck. Eller mögeldoft. Allt är inte vackert och romantiskt.

"Subversiv och radikal"

Vad som visas av den tredje romandelens oändligt tråkiga salongsskildringar återstår att se. Men att läsa Proust är att få en ny relation till verkligheten och sin egen varseblivning, konstaterar Maja Salomonsson.

Svitens avslutade del ser hon som ett långt konstmanifest.

- Han blir verkligen agitatorisk mot mätbar konst och mot konst som ska vara uppbygglig. Vår tid präglas av ekonomisk rationalitet och evidens, både inom konst och politik, inom allt! Därför känns "På spaning" så subversiv och radikal.

"På spaning efter den tid som flytt" får urpremiär på Orionteatern 23 mars.