Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/9

Vännerna i chock över Olle Ljungströms död

Nyheten om att den folkkäre artisten Olle Ljungströms död slog ner som en bomb över landet och kom som en chock för såväl fans som vänner.

Musikproducenten Dan Sundquist träffade Olle Ljungström när han var 18 år och Olle Ljungström bara 15.

– Han klev in i mitt liv och rörde om i min gryta. Han var så olika alla andra, så oerhört gränslös, säger Dan Sundquist.

– Det var en sådan kärlek oss emellan, det närmsta man kan komma som vänner. Jag minns när han frågade mig om vi skulle starta ett band ihop, vi sa att vi skulle göra storverk tillsammans.

LÄS MER: Olle Ljungström är död

Och bandet Reeperbahn som de startade tillsammans fick sitt genombrott med "Venuspassagen" 1981, när Olle Ljungström var 20 år.

– Han var så grymt bra, så gränslös och vacker, som en liten gud. Han fick nog lite hybris där också med all den uppmärksamheten, när våra drömmar hade förverkligats.

På senare år har Dan Sundquist haft väldigt lite kontakt med Olle Ljungström. I förra veckan skickade han ett facebook-meddelande, som Olle Ljungström såg, men inte svarade på.

– Han var väldigt dålig där på slutet. Det var inte samma Olle som fanns där den sista tiden. Men hans gränslöshet, hans kreativa företagssamhet och hans intelligens är vad jag kommer att minnas.

Pål Hollender, konstnär och filmare, pratade för bara några veckor sedan i flera timmar med vännen Olle Ljungström över telefon.

– Då var han inte i toppform direkt. Han kände sig ensam, slut i kroppen och
beskrev tillvaron som att "allt stod still". Han ville att jag skulle komma ner till Gräfsnäs och hälsa på. Att Olle Ljungström levde på lånad tid var samtidigt ett faktum för många av
vännerna.

– I ärlighetens namn hade han överlevt sin egen kropp, säger Pål Hollender.

– Det var inte oväntat att kroppen till slut gav upp, Olle var alltid en självförbrännande karaktär. Men jag vill minnas de fina bitarna, hans underbara galenskap. Det fanns ingen detalj i vardagen som han inte kunde skildra - och det på ett helt sinnessjukt vis, så att det ändå i slutändan landade i någon slags relevans. Men fram tills dess: allla de här fullständigt galna vindlingarna....ja, den beskrivningen gäller egentligen hela hans liv.

Pål Hollender beskriver Olle Ljungströms två totalt motstridiga sidor, som han
upplevt:

–   Dels var han den där fantastiskt roliga äventyraren som jag haft väldigt roligt med genom åren. Samtidigt var han en dödsängel, närmast besatt och jagad av döden. När han iscensatte detta i text och musik så blev det oerhört bra och fint.

Det var nog också någon slags dödslängtan som fick Olle Ljungström att hänga
med till Afghanistan 2010 när Pål Hollender skulle spela in dokumentärfilmen
Finding Ali. De hamnade mitt i brinnande krig och fasansfulla bilder etsade sig
för alltid fast på Olle Ljungströms näthinna. I intervju efter intervju efteråt
återkom han till den traumatiska resan, som gjorde honom sjukare.

– Jag minns att han var rädd för att åka med, men samtidigt närmast räknade med
att han skulle dö där, på något storstilat sätt. Vi hamnade bokstavligen mitt i
döden, och när Olle gick helt oskadd ur det så infan sig en märkbar kris i hans
liv.

För Pål Hollender förblir Olle Ljungström unik och oefterhärmlig:

– Ingen singer-songwwriter som jag känner till kan fylla upp hans skor. Han
odlade den andra sidan, med alla sina frisläppta synvinklar och associationer.
Jag hoppas att folk i efterhand också kommer att upptäcka honom som konstnär.

LÄS MER: Olle Ljungströms liv i bilder

Heinz Liljedahl är musiker som spelat i Ratata, Lustans Lajkejer Mockba Music och Heinz & Young (tillsammans med Olle Ljungström). Han samarbetade med Olle Ljungström på de första sex soloskivorna från 1993 fram till 2002.

När han på onsdagen nåddes av dödsbeskedet var han på banken, och nyheten kom som en chock.

– Det känns fortfarande helt förvirrande. Vi umgicks nära och han var mer eller mindre som en bror för mig. Olle är också en del av vår familj och gudfar till vår mellandotter. Heinz Liljedahl och Olle Ljungström fann varandra i början av 1980-talet:

– Vi förstod varandra som nästan inga andra. Det är väldigt sällan man träffar en annan människa i livet som man känner en sådan samhörighet med. När vi jobbade ihop, spelade och komponerade musik så gick det alltid så oerhört lätt.

Heinz Liljedahl har hur många minnen som helst från låtskrivandet och turnerandet ihop med Olle Ljungström. Orden flödar när han, med rösten till brädden fylld av rörelse, beskriver sin vän:

– Han varseblev på sitt eget speciella sätt. Det var inte direkt några klyschor som kom ur hans mun. Texterna fick en ny betydelse med Olle, som var väldigt mycket konstnär i sitt sätt att uttrycka sig. Jag har en känsla av att han lika gärna kunde ha blivit poet, egentligen. Men nu blev det musiken, och till viss del även måleri, han ägnade sig åt.

Olle Ljungström har både som sångare i gruppen Reperbahn och som soloartist haft en avgörande betydelse för musikverige och för många efterkommande musiker.

– Vi kände redan med första plattan att "det här blev väldigt speciellt och eget", berättar Heintz Liljedahl och fortsätter:

– Det har varit frustrerande att inte fler fattade det tidigare. Först nu på sista tiden förstod folk mer i allmänhet hur otroligt vass han var... med pennan. Musiken ihop med de här texterna gjorde att helheten blev något nytt. Ett sound som influerade en massa band och artister, inte minst Kent och Håkan Hellström.

Heinz Liljedahls fru Caroline af Ugglas var även hon nära vän till Olle Ljungström.

– Jag är helt chockad, det här är första gången någon i min familj dör, säger Caroline af Ugglas.

– Jag pratade med honom varannan vecka och trodde att han var på bättringsväg. Det var ju inte som att man inte var beredd på det men jag kan ändå inte förstå det. Han har ju varit med halva mitt liv och är gudfar till mina barn.

Konstnären Ernst Billgren som har spelat i bandet Oslo tillsammans med Olle Ljungström vill minnas honom som en musiker i framkant som inte var rädd för det okända

– Jag var inte överraskad, han var väldigt dålig där på slutet. Jag var inte förvånad men det är klart att det är synd. Han var en god vän och brukade vara med och fira jul när barnen var små, säger han och vill minnas honom som en musiker i framkant som inte var rädd för det okända.

– Han var alltid intresserad av var gränsen gick, och uppfattade aldrig heller gränser. Där de flesta människor har ett stopp fortsatte han. Men det är också det som gör honom så viktig, han var en spejare som rörde sig i ovan terräng, säger Ernst Billgren.

LÄS MER: Olle Ljungström var en unik låtskrivare

Flera av våra största artister har tidigare hyllat Olle Ljungström. 2008 valde bland annat musikerna Eric Gadd, Jocke Berg och Tomas di Leva att göra en hyllningsskiva där de spelade in Olle Ljungströms låtar.

Året därpå kom Jacob Frösséns dokumentär En film om Olle Ljungström som berörde in på bara skinnet. 2011 släppte Nordstedts förlag boken Jag är både listig och stark där Olle Ljungström berättade självutlämnande och ärligt om tiden med Reeperbahn, solokarriären, turnéerna, missbruket och konsten.

Där medverkar vännerna Anna Ternheim, Ernst Billgren och Michael Nykvist.

 

 

En vibrerande känslig konstnär har lämnat oss kvar med stor sorg o saknad. Vila i frid Olle ❤️

Ett foto publicerat av Mikael Persbrandt (@mikaelpersbrandtofficial)