Upptäckare och äventyrare - På upptäcksfärd i rymden och under havsytan

Illustrationerna är som alltid humoristiska och träffsäkra och man måste fara noggrant med blicken över uppslagen för att inte missa några roliga fakta eller repliker, skriver Stina Nylén.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Upptäckare och äventyrare är titeln på Sarah Sheppards nya faktabok för barn, nära släkting till den tidigare utgivna Viktiga kartor – för äventyrare och dagdrömmare. Men här fokuserar hon mer på personerna som färdats runt om i världen – och i rymden och under havsytan – än på själva geografin. Vi får segla med 1400-talsskepp över världshaven, vackla med syrgastuber uppför Mount Everest och frysa med Andrée efter kraschen med luftballongen.

Medan Sheppard är tydlig med genusperspektivet genom att redan på första uppslaget förklara varför det kommer att vara mest gubbar i boken, och lyfter fram kvinnor som Mary Kingsley och NASA-matematikern Poppy Northcutt, missar hon att redogöra för det koloniala perspektivet – för vad är egentligen en upptäckare? En vit man i tropikhjälm som med brittisk behärskning tar sig fram i djungler, redan upptäckta av de som är bofasta där? I faktarutan om hur Stanley hittade Livingstone hade det inte skadat om Sheppard inte nöjt sig med att berätta att Stanley sedan”fortsatte att resa runt och utforska Afrika under flera år” utan även nämnt att han bidrog till den fruktansvärda exploateringen av det som kom att kallas Kongofristaten. Det är visserligen en barnbok, men detaljerna behöver ju inte målas upp i detta ämne.

ANNONS

Annars är hon väldigt bra på detaljer, Sheppard. Illustrationerna är som alltid humoristiska och träffsäkra. Det är väldigt mycket att upptäcka på varje sida; eftersom innehållet är organiserat i såväl vanlig löpande text som i mindre faktarutor och pratbubblor från nonchalanta piloter och pipkrageförsedda polarfarare, så måste man fara noggrant med blicken över uppslagen för att inte missa några roliga fakta eller repliker.

Allra häftigast, och det som kan kallas en riktig upptäckt, är hur Marianergraven, där nästan ingen människa varit, besöktes av människor. Att endast tre personer varit därnere – att jämföra med tolv på månen – är kittlande uppgifter.

ANNONS