Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ullevi har aldrig haft en yngre kung

Robbie Williams till Ullevi i sommar.
På sätt och vis är det ju dagens antinyhet. Vi visste att Robbie skulle till Sverige i sommar och givetvis fanns det egentligen ingen arena än Ullevi som skulle kunna vara aktuell. Robbie är så stor nu. Störst rentav. Biljetterna kommer att ta slut snabbare än vad det tar att räkna upp killens listettor. Vilket i för sig kräver en stunds arbete.
Att Robbie Williams behärskar en arena av kolossalformat behöver man inte heller tvivla på. Det var vad jag förstår stor show redan på Stockholms Stadion häromåret och när jag själv såg honom på Roskildes största scen dominerade han det där havet av vajande armar ner till minsta lillfingernagel.
Det är mycket som fascinerar med Robbie Williams. Han är en domptör och entertainer av rang. En Tom Jones slash George Michael för masskommunikationsåldern. I botten finns förstås starka låtar. Men de skulle aldrig bli så stora hits utan Robbies förmåga att framföra dem med det där patenterade varggrinet. Robbie är en clown och som alla clowner spelar han hela tiden på spänningen mellan den spexige tokstollen och den sorglige, trasige mannen som varje kväll gråter sönder sitt sminkade ansikte i logen efter showen.
I dag framstår kanske Robbie Williams som en framgångsaga. Men i mars 1999 ställde han in sin konsert på lilla Cirkus i Stockholm, fem minuter efter att showen skulle ha börjat. Fansen, då fortfarande de unga tjejer som följt med sedan Take That, grät framför scenen alltmedan deras idol spydde blod och sparkade sönder en vägg backstage.
Robbie Williams hade drivit sig själv i botten i ett intensivt race mot pophimlen. Ett gatlopp som tog sin början redan fyra år tidigare då han bestämde sig för att bli sin egen och bryta med den töntiga imagen i Take That. Planen var lika genial som enkel. Robbie packade bakluckan i sin Jaguar full med champagne, körde till Glastonbury-festival där han sökte upp Oasis och söp som en gris i tre dagar. Tabloiderna jublade och Robbie kunde dra av både skumpan och bakfyllans treo på skivbolaget pr-budget.
Sedan dess har Robbies privatliv varit betydligt stökigare än hans karriär. Han tycks älska popstjärnelivet lika intensivt som han hatar det vilket ibland får ganska våldsamma konsekvenser.
Men i februari fyller Robbie Williams 32 år. Ullevi har aldrig haft en yngre kung. Det är glädjande. Det behövs ett generationskifte efter de senaste årens gubbparad. Vi får se en artist som antagligen just nu peakar sin karriär.
Missa inte det.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.