Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ulf Stark (text) Olof Landström (bild) | Tyra och storgrubblaren

Den ena handlar om en värld där invånarna bara roar sig medan planeten går under, i den andra boken bestämmer den lilla diktatorn precis allt. Eva-Lotta Hultén har läst två högklassiga böcker av Ulf Stark.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

böcker/ung

böcker/ung

Ulf Stark (text) Olof Landström (bild)

Tyra och storgrubblaren

Bonnier Carlsen

Ulf Stark (text) Linda Bondestam (bild)

Diktatorn

Söderströms

En kväll knackar en liten päronformad man på Tyras sovrumsfönster. Han visar sig vara en utomjording på jakt efter ett barn att röva med sig till planeten Klotus. På Klotus är alla tvångsmässigt glada. Den enda mat som finns är söt och onyttig och ingen prövar någonsin att göra något nytt för det kan vara farligt. Tänkande anses skadligt och all tankeverksamhet sköts av Storgrubblaren som aldrig tillåter sig att sova eftersom hans mardrömmar är så otäcka. I denna sköna, nya värld går Tyra från betraktare till ifrågasättare och upprorsmakare.

Tyra och storgrubblaren hör hemma i fantasygenren på ett mycket mer uppenbart sätt än jag kan dra mig till minnes att någon tidigare Ulf Stark-bok gjort. Den är också samhällskritisk på ett sätt jag inte känner igen från tidigare böcker. Ulf Stark har skrivit en galen och rolig bok med mörka undertoner om en värld där man ägnar all vaken tid åt att roa sig, alltmedan planeten utarmas och invånarnas existens hotas. De fina illustrationerna är gjorda av Olof Landström.

I bilderboken Diktatorn , som vänder sig till lite mindre barn, samarbetar Ulf Stark med finlandssvenska illustratören Linda Bondestam. Resultatet är strålande, likt den sol som pryder framsidan tillsammans med själve diktatorn. Diktatorn är sisådär tre år och bestämmer precis allt. Från att solen ska stiga upp och lysa på morgonen till att myrorna ska myllra och att hans stora stab av personal ska hjälpa honom av med ytterkläderna och ge honom mat. Diktatorn är allsmäktig och älskar sig själv gränslöst. Han utgår oblygt från att resten av världen hyser samma känslor. När hans utvalda, förskolekompisen Sirkka, förklarar att hon hellre vill vara med en apa än med diktatorn utbrister han bara glatt att i morgon har han bestämt att han ska vara just en apa.

Som varandes förälder till en treåring är jag med på noterna direkt och skrattar högt och gott åt vart och vartannat uppslag. Bilderna är också skarpa och roliga för såväl barn som vuxna. Den lille diktatorn går klädd i rysk arméuniform och barnvagnen är en liten stridsvagn.

Ulf Stark är en mycket produktiv författare och det mesta håller hög klass. Ändå lyckas han med båda dessa böcker faktiskt lägga sig en bit över mina förväntningar. Jag känner viss förvåning över uteblivna Augustnomineringar.