Antenntornen är 127 meter höga. Om ett par år kanske det kommer att vara möjligt för besökare att åka upp i något av dem. Pressbild.
Antenntornen är 127 meter höga. Om ett par år kanske det kommer att vara möjligt för besökare att åka upp i något av dem. Pressbild.

Trådlöst sedan 20-talet i Grimeton

När den togs i drift 1924 var radiostationen i Grimeton ett högteknologiskt underverk som kunde telegrafera ända till New York. Nu är den världens enda, fungerande långvågssändare för telegrafi – och ett av Sveriges 15 världsarv.

ANNONS
|

Högt och fritt beläget vid sidan av motorvägen mellan Göteborg och Falkenberg står sex resliga antenntorn i rad, vart och ett 127 meter högt. I dag är det svårt att tänka sig att det var via den här anläggningen man kommunicerade med USA, oavsett om det gällde telegram till privatpersoner eller viktiga statsangelägenheter. Men då, i början av 1920-talet, var radiostationen såväl imponerande som viktig.

- Här finns början till all den trådlösa kommunikation vi har i dag. Det är häftigt att tänka att vi har gått från den här jättestora maskinen till en mobil i fickan, säger Jennie Helin, projektkoordinator vid Världsarvet Grimeton.

ANNONS

Länk till omvärlden

Ytan utanför Varberg valdes för att det skulle vara så fri väg som möjligt för radiovågorna till New York, och samtidigt en öppen plats som inte var belägen för nära havet. Med första världskriget i färskt minne ville man inte riskera angrepp från fartyg till havs.

Beslutet om att bygga stationen togs för att kunna skicka morsetelegram över Atlanten utan att riskera brutna kabelförbindelser som under första världskriget. Under andra världskriget passerade många länders telegram genom radiostationen.

I dag är Grimetons Radiostation den enda i sitt slag som fungerar. Numera används den bara vid uppvisning för besökare, men när den var i bruk var den i gång dygnet runt för att ingen skulle behöva vänta på att skicka viktiga telegram.

När den nu körs sänds morsetelegram ut för att besökarna ska få se, men framförallt höra maskinen arbeta. Sedan den blev ett världsarv 2004 har fler fått upp ögonen för radiostationen, omkring 9000 besökare kommer dit varje år.

Upp i tornen

Majoriteten är utländska turister, men en hel del nyfikna svenskar dyker också upp. Vissa är särskilt teknikintresserade medan andra blir intresserade när de passerar på E6/E20. Många blir positivt överraskade av radiostationen och de fina omgivningarna, berättar Jennie Helin.

- De blir imponerade när de kommer in i den gamla hallen, drar in dofterna från olja och gammal maskin, och ser den stora apparaten.

ANNONS

Än så länge får besökarna nöja sig med att se världsarvet från marken. Men kanske kommer man att få åka upp i tornen framöver, vilket skulle kunna locka fler besökare till det relativt okända världsarvet.

- Vi får många förfrågningar och skulle vilja att det blir verklighet inom två år. Vi tittar på olika möjligheter att ordna det, säger Jennie Helin.

Fakta: Grimeton radiostation

  1. Togs i bruk 1924 för telegrafi med Amerika. Beslutet att bygga stationen togs av den svenska riksdagen 1921 efter första världskrigets brutna kabelförbindelser med omvärlden.
  2. I Grimeton gavs radiovågorna fri passage mot västerhavet och över Atlanten.
  3. Under andra världskriget var den viktig för Skandinaviens kommunikation med omvärlden. Många olika länders telegram passerade genom Grimetons Radiostation.
  4. Av de nio långvågsstationer som byggdes i olika länder 1918–1924 är Grimeton den enda som finns kvar. Övriga åtta stationer har skrotats eller förstörts genom krigshandlingar under andra världskriget.
  5. Teknologin konstruerades av Ernst Alexanderson (född i Uppsala 1878). Han flyttade till USA 1901 och blev där välkänd för sina teknologiska innovationer.
  6. Källa: grimeton.org

Fakta: Världsarv

  1. Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. För att skydda de mest värdefulla kulturhistoriska- och naturmiljöerna mot förfall och förstörelse tog Unesco fram en konvention om skydd för världens kultur- och naturarv vid FN-organets generalkonferens 1972.
  2. Unescos världsarvskommitté som består av 21 delegationer från olika länder bestämmer över världsarven.
  3. I dag är drygt 1000 objekt i upptagna på världsarvslistan. Dessa är fördelade på fler än 160 länder. Världsarven delas in i kulturarv och naturarv, vissa är en blandning av natur- och kulturarv. Kulturarven är skapade av människan, medan naturarven är opåverkade miljöer.

Fakta: Sveriges 15 världsarv

Drottningholm, Ekerö (1991)

Birka och Hovgården, Ekerö (1993)

Engelsbergs bruk, Fagersta (1993)

Hällristningsområdet i Tanum (1994)

Skogskyrkogården, Stockholm (1994)

Hansestaden Visby, Gotland (1995)

Laponia, Lappland (1996)

Gammelstads kyrkstad, Luleå (1996)

Örlogsstaden Karlskrona (1998)

Södra Ölands odlingslandskap (2000)

Höga Kusten, Ångermanland (2000)

Falun och Kopparbergslagen (2001)

Varbergs radiostation i Grimeton (2004)

Struves meridianbåge (2005)

Hälsingegårdarna (2012)

Källa: Riksantikvarieämbetet

ANNONS