Stavanger är världens rikaste stad, enligt vad som påstås i norrmannen Tore Renbergs nya roman Vi ses i morgon. Men oljemiljonärer lyser med sin frånvaro; i stället riktas ljuset mot ett antal mer eller mindre desperata invånare i staden – människor som på olika sätt har svårt att kontrollera sina beteenden och därmed sina liv.
En del av dem är tonåringar, pojkar och flickor som brottas med könshormoner och drömmar. Här finns också Pål – kommunaltjänsteman och ensamstående förälder till två döttrar – som ägnar nätterna åt att spela bort pengar på internet. När han inte kan hantera skulderna kontaktar han ett kriminellt gäng för att få hjälp.
Dessa kriminella individer – den fete ledaren Jan Inge, hans syster Cecilie med bakgrund som barnprostituerad samt hennes pojkvän Rudi – är de mest levande gestalterna i berättelsen. När Rudi, ”en två meter lång adhd-snubbe med bombkraterhud”, öppnar käften slår det gnistor om språket.
Romanen utspelas under några septemberdygn 2012 och berättas växelvis i 106 kapitel ur elva olika personers perspektiv. Efterhand flätas deras liv allt tätare samman på ett högst intelligent sätt. Överhuvudtaget imponeras jag av Renbergs hantverksskicklighet, inte minst av farten och rytmen i prosan, hur man som läsare ständigt drivs framåt i denna 570 sidor tjocka bok.
Samtidigt anar jag stundtals en lätt doft av spekulation. Det är som om anrättningen kryddats med lagom doser sex och våld, inte för att bli mer smakrik men för att sälja bättre.
Jag blir inte direkt uppslukad av Renbergs roman men road och till sist engagerad när de många pusselbitarna formar ett antal levande människor vars vidare öden jag gärna vill följa. Vilket också är möjligt. Vi ses i morgon är den första delen i en planerad trilogi. Den andra delen, Angrep fra alle kanter, har just kommit ut i Norge.
