Han har jobbat som volontär sedan 2010 och har under årens lopp gjort lite av varje. Råddat, byggt scener, delat ut armband, varit avbytare när någon behövt gå på toa och liknande. I år ska han mest vara med och bygga upp hela området, det vill säga staket och olika scener.
Festivalområdet känner han väl till eftersom han är uppväxt i Masthugget ett stenkast från Slottsskogen.
– Jag lekte på Plikta som barn och sedan drack man öl i Slottsskogen när man blev äldre. Det känns rätt kul att Outkast spelar i ens gamla lektrakter och att Prince spelat där man stått och matat fåglarna.
Musiken har funnits som en röd tråd i hans liv alltsedan högstadiet på Nordhemsskolan. För en skoltrött tonåring var det mycket roligare att sitta och spela gitarr hela dagarna. En kompis gick på musikgymnasium och inom kort bildade de ett band.
– Jag var lite skoltrött redan i första klass. Inte så att jag var dålig i skolan utan mer understimulerad. I tonåren blev musiken något man kunde hålla på med själv. Jag började också lyssna mycket på musik. I början var det rätt mycket gamla grejer som Jimi Hendrix och Guns N Roses. Sedan blev det en övergång ungefär med Nirvana till band mer som Marilyn Manson.
Och det var där någonstans han började att skriva egna låtar. Först bara musiken och efter ett tag även texter. Tack vare att gymnasiestudierna i Angered var inriktade på musik fick han bra betyg och kunde därför fortsätta läsa musikvetenskap på Göteborgs universitet.
Det finns några undantag, som språkstudier i arabiska och filosofikurser, men nästan allt han har gjort här i livet är musikrelaterat. När han inte pluggat så har han ofta jobbat med olika ungdomsprojekt, som till exempel kulturläger för unga eller ordnat fritidsgårdsspelningar. Och själv spelat i olika band.
– Musik är också en så kul grej att ha som intresse. Det är så mycket och så brett och det finns så många nivåer. Man kan spela själv eller sitta hemma hos en kompis som spelar gitarr och gjort en låt, starta skivbolag, samla skivor eller gå och se Bryan Adams i Globen. Det är så mycket.
För hans egen del handlar livet just nu mest om att satsa mer på bandet, Why are you wearing that stupid man-suit, där han är sångare och låtskrivare. Musiken är en slags rockmusik och har beskrivits som allt ifrån erotisk dödsfunk till en blandning av tidig Nirvana och jazz.
Framtidsplanerna är stora men på ett sätt lever de redan sin dröm. De har redan eget skivbolag och hyr en hel våning på Ringön där de har replokal, studio och kontor. Bandet, vars namn är taget efter en replik i filmen Donnie Darko, har funnits sedan 2010 men enligt Tomas så är det först nu som de gör en seriös satsning. De har en liten men trogen publik och spelade nyligen för 157 betalande på kultförklarade Truckstop Alaska här i Göteborg.
– Det är ju bandet som jag vill lägga min tid på så jag försöker hitta ett schysst kneg som går att kombinera. Jag och gitarristen är kompisar sedan tidigare och nu har vi slutat ha med oseriösa personer att göra och det känns som det är i år det börjat ta fart.
Vad som definierar ett schysst kneg är att det ska vara kul att gå till jobbet, man ska inte vakna på morgonen och känna: ”Åh nej, i dag ska jag jobba.” Det är också lite så han ser på arbetet som volontär för Way out West där han får se banden i stället för betalt i rena pengar. Även om man ofta bär tunga grejer så är det kul.
– Man träffar bra folk, det är många unga människor och en härlig miljö och en bra stämning. Ofta hittar man ett gäng man håller ihop med, och jag har blivit polare med många som jobbar år efter år.
Bästa minnet när det gäller artister från tidigare festivaler är nog när Refused gjorde sin första spelning på närmare tio år.
– Det var coolt att se ett så legendariskt band så nära. Då tänkte jag, här vill jag också stå någon gång i framtiden.
TOMAS RAUHALA
Gör på WoW: Bygger scener, alltiallo
Ålder: 30 år
Yrke: Musiker, eget skivbolag
Bor: Bergsjön
Familj: Mamma, pappa, lillasyster och storebror
Intressen: Musik och andra konstnärliga saker, som film. Brygger eget öl
