I över 40 år har After Dark showat i tv, på krogar och på turné. Den 14 september är det premiär för avslutningsshowen "This is it" på Oscarsteatern i Stockholm, sen lägger gruppen klackskorna på hyllan. Eller?
- Jag tror inte att jag känner mig färdig med att stå på scen. I någon form kommer jag nog att showa och uppträda men om det blir någon mindre variant av After Dark eller om det blir i något annat sammanhang har jag inte funderat på riktigt än, säger gruppens frontman Christer Lindarw till TT.
Under hösten 2016 sålde föreställningen ut Rondo i Göteborg och drog sedan på utsåld Sverigeturné. Efter den 16 december lämnar "This is it" Oscarsteatern och drar vidare till bland annat Linköping, Karlstad och Eskilstuna.
- Jag har inte riktigt tagit in att det kanske är den sista storslagna showen jag gör. Jag skjuter det framför mig. Sen hur jag kommer att känna på sista föreställningen vet jag inte riktigt. Det är alltid sorgligt att lägga ned en produktion men nu blir det lite extra sorgligt, säger Christer Lindarw.
Höjde ribban
När After Dark intar Oscarsteaterns scen utlovas det som Christer Lindarw tycker kännetecknar After Dark - glitter, glamour, klädbyten, kändisparodier och ett högt tempo.
- I den här showen får de dessutom lite historik. Vi gör lite nedslag i historien och gör en del favoritnummer genom åren. Sen gör vi en jättefin hyllning till Lasse Flinckman. I hela den här glitter- och glamourvärlden så finns det allvar och djup, säger han.
Sen slocknar strålkastarna för gruppen som enligt kritiker och Christer Lindarw själv betytt mycket för Showsverige. När de 1980 satte upp "Förför Sverige i tiden" på Hamburger Börs hade de rökmaskiner, konfetti, och rörliga lampor i taket.
- Jag vet att vi skrämde skiten ur många artister då vi höjde ribban på krogshower. Vi hade mycket saker som var häftigt och som inga använt förr. Det kan jag vara lite stolt över, att vi satte lite blåslampa i röven på alla andra, säger Christer Lindarw.
"Så jävla tråkigt"
Gruppen banade också indirekt väg för en acceptans av gaykultur bland "vanliga Svenssons" redan under 70-talet och hjälpte till att öppna en del garderobsdörrar ute i landet, menar Christer Lindarw.
- Vi levde i en tid där det var ganska tabu med glamour och färg. Det var brunt, grönt och nedklätt och så kom vi med lösögonfransar och glitterkläder. Allt var så jävla tråkigt där ett tag så vi var väl en färgklick som folk hade saknat och tyckte var kul. Sen var det en nyhet med killar som uppträdde som tjejer, det var en spänning i det som folk tyckte var kittlande, säger han.