Fritz Haarmann mördade och styckade över 20 unga män. Antagligen åt han också upp delar av dem. Det är i vilket fall bevisat att han gjorde korv av sina offer och att han sålde den korven som mat till invånarna i Hannover, upplyser oss Cinnober Teater om i sitt programblad till föreställningen Massmördaren Haarmann.
Finns där rentav ett element av komik i den informationen? Det handlar om en seriemördare framgångsrikt verksam i början av 1900-talet som våldförde sig på unga pojkar, skar upp dem, karvade fingrarna av dem och bröt deras bröstben och så vidare. På lång distans är groteskeriet av sådant format att det rentav kan utlösa den svarta humorns hjälplösa skratt. Kanske finns där något som fascinerar. Fritz Lang gjorde filmen M med Peter Lorre inspirerad bland annat av Haarmannfallet. Den fascinerar.
När Cinnobers idérike och driftige Svante Aulis Löwenborg närmar sig de gamla förhörsprotokollen och gör teater av fallet säger han, att Breivik och terrordåden i Oslo och på Utøya aktualiserade materialet för honom. Men det är en marknadsföring som inte går ihop, vare sig ideologiskt eller teaterkonstnärligt.
Breivik valde det instrumentella våldets mest konsekventa väg. Avrättningarna gjorde ont, sa han, men de var nödvändiga för Norges sak. Men Haarmann slaktade för njutningens skull. Om Breiviks dåd skall gestaltas kräver det ett allvar som vi inte kan uthärda. Allvar och estetik av det slag som gjorde Magnus Dahlströms Järnbörd till en av den samtida inhemska dramatikens starkaste verk.
På Cinnober Teater lattjar regin fram en form av avantgardekitsch som blir osmaklig på ointressant vis. Premiärpublikens skratt saknade sina poänger. Allvaret draperades med lösnäsa, peruker och kungakrona. Det blev spänningslöst och till intet förpliktande.
Det var synd eftersom den helt lysande skådespelaren Caisa-Stina Forssberg spelade rollen av Haarmann. Hon kan så mycket på en scen men här hjälpte inte det. Iscensättningen kapitulerade inför ett material som kräver annan kostym.
10 dagar spelas förhörsprotokollen upp i olika delar. Nytt varje kväll men samma estetik.
