Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Foto: TT/GP.

Summerburst numera en festival bland andra

När Summerburst 2012 för första gången untz-untz-untzade in på Valhalla IP i centrala Göteborg var det med buller och bång, vind i ryggen och en riktning som pekade uppåt, framåt. Festivalen sålde ut redan första året och tillsammans med Summerburst i Stockholm kom 65 000 besökare för att festa med Avicii, Deadmau5, David Guetta och Tiesto.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Trots den omedelbara framgången och minst sagt ekonomiskt starka Stureplansgruppen som arrangör lyckades Summerburst ändå framstå som en trotsig utmanare. Arrangören var ny på festivalmarknaden och satte press på mer tungrodda Live Nation som inte insett den kommersiella potentialen i EDM-scenen. De DJ:s som spelade var i många fall visserligen redan internationella stjärnor, men vare sig vi i media eller andra delar av musikbranschen var riktigt beredda på att det som funkade i Miami eller på Ibiza skulle göra sådan succé även på en asfaltsplätt i Göteborg.

När sedan Summerburst var kaxiga nog att flytta in på Ullevi erövrade man ytterligare mark. Ullevi hade under många, många år varit spelplats för gubbar som heter Mick, Paul, Bono och Bruce (Springsteen och Dickinson). Att Summerburst med sådan självklarhet tog plats på Ullevi hade ett symbolvärde som inte går att underskatta och som på ett utmärkt vis illustrerade ett maktskifte inom musiken.

I dag ser det annorlunda ut. Summerburst är en etablerad festival i mängden, EDM-scenen har svullnat upp så mycket att den stagnerat och Stureplansgruppen har sålt sitt skötebarn till, just det, Live Nation. Identiteten som trotsig uppstickare är inte längre gångbar.

Festivalen lider dessutom av upprepningens förbannelse. Om man kan tycka att det är tjatigt att Springsteen och Hellström har en stående bokning på Ullevi går det inte heller att blunda för att 2017 års uppställning på Summerburst är besvärande lik den från premiäråret. Samma snubbar, bara snubbar, om och om igen. Minus Avicii som lagt av, alternativ tagit en mycket lång time out.

Scenens sätt att hantera situationen är att göra musik som mer och mer drar åt övrig listpop. Visserligen har dansmusiken i högsta grad redan påverkat popmusiken, men nu svänger alltså pendeln. Därför är det också helt naturligt, nödvändigt och glädjande att Summerburst bokat både Zara Larsson och Justin Bieber.

Den subversiva musiken görs sedan länge av någon annan än EDM-killarna. Men de ska ha respekt för att de rubbade cirklarna för vad som kan vara arenamusik.