Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Stolt karneval i Hammarkullen

Årets upplaga av Hammarkullekarnevalen innehåller rekordmånga grupper. 1 100 dansare samlas när karnevalen drar igång sin 41:a omgång.

I år arrangeras Hammarkullekarnevalen för 41:a gången. Över 25 grupper väntas delta i årets tåg, enligt karnevalsgeneralen Tony Parath. 

– Nytt för i år att en kinesisk grupp kommer hit från Småland för att framföra en traditionell lejondans, där man dansar i en fantastisk dräkt som ser ut som ett stort, utsmyckat lejon, säger han.

Dessutom har de lyckats få kontakt med fler somaliska föreningar, vilket karnevalen arbetat för i flera år.

För Centro Cultural Libertad är det bråda dagar. De övar för fullt på årets dans, som heter Caporales och bygger på berättelser om afrikanska slavar som togs till Bolivia av de spanska conquistadorerna. Samtidigt ska dräkterna bli färdiga. På killarnas stövlar fäster de bjällror som ska symbolisera slavarnas kedjor, medan kjolar och hattar får extra paljetter. Tre generationer kommer att vara med och dansa på lördag, berättar ordförande Natalie Ortiz.

– Min mamma är med, likaså mina barn, säger hon. 

Föreningen grundades i början av 80-talet av bolivianska immigranter och har varit en del av Hammarkullekarnevalen sedan dess.

– Vi gick med i tåget som barn, säger Claudia Chavez, kulturansvarig i föreningen.
Då fanns det folk som inte vågade åka till Hammarkullen, berättar hon. Karnevalen har långsamt ändrat den bilden. Dessutom får den Hammarkullebor att mötas, både i föreningarna och som funktionärer.

Tony Parath är säker på att karnevalen hjälpt till att lyfta Hammarkullen. När det startade var stadsdelen ett av alla nya miljonprogramområden, där ungdomar som inte hade något att göra börjat sniffa lim och dra runt på kvällarna. En grupp lärare, med drag av erans hippieideal, anordnade det första musik- och danståget i området våren 1974 för att skapa något positivt att samlas kring. Arrangemanget uppmärksammades snart av framför allt latinska grupper i Hammarkullen, som anslöt sig till karnevalen. Snart började den ta den form som den har i dag. 

– Många områden i Göteborg hör man bara om i negativa sammanhang, säger Tony Parath.

Karnevalen har gjort att Hammarkullen förknippas med något positivt.
För många blir karnevalen en väg in i samhället, och ett sätt att skapa sig ett sammanhang. Även om själva evenemanget bara sker en helg per år, pågår karnevalen för fullt i föreningslivet året om. Det faktum att det är Hammarkulleborna själva, och inte något eventbolag, som ligger bakom karnevalen tror Tony Parath har skapat en känsla av stolthet hos invånarna i stadsdelen.

– Vi visar att vi kan, att vi klarar av det här. Jag vet flera som jobbat med karnevalen eller varit funktionärer som kunnat använda oss som en referens, vilket har hjälpt till att få jobb, säger han.

Tony Parath växte själv upp i Hammarkullen och började som funktionär på karnevalen 1992. Fem år senare blev han general, och där är han kvar än i dag. Men även om han är stolt över den uppmärksamhet karnevalen ger området, önskar han att det kunde hålla i sig även resten av året.

– Många politiker och journalister kommer hit under en helg i maj, men veckan efter finns det inte så mycket intresse, säger Tony Parath.

Han tycker att staden kan bli bättre på att ta vara på de idéer som finns ute i stadsdelarna. Själv får han ofta agera språkrör för nya svenskar som har svårt att få gehör hos arrangörer eller beslutsfattare. 

– Visst kan det kräva lite mer ibland. Jag fick ett samtal alldeles nyss från en man, men jag förstod inte riktigt vad han sa. Så jag bad honom komma till kontoret med tolk, så löser vi det.