Komikern Steve Coogan är känd för sina imitationer och utflippade figurer, men i nya filmen "The trip" spelar han sig själv. Coogan och kollegan Rob Brydon grälar sig igenom en serie middagar på den engelska landsbygden.
Det låter kanske lite torrt - två medelålders män som reser genom det nordengelska landskapet, äter sjurättersmiddagar på gourmetrestauranger och käbblar om livets mening. Men med två av Storbritanniens mest profilerade komiker i huvudrollerna har "The Trip" plats för både stor humor och stora konflikter. Hemma i Storbritannien har den blivit succé som tv-serie, och nu visas filmversionen på biografer i USA och Europa.
Rob Brydon är en glad gamäng, en publikfriande walesare som är självskriven i tv-programmens humorpaneler. Steve Coogan är en dystrare sort, det märks både i filmen och i tonfallet när han ringer upp från hemmet i Brighton.
-Rob bär livet ganska lätt på sina axlar, det gör inte jag. Jag är mer ångestriden, men inte riktigt lika eländig och pretentiös som i filmen, säger han med nordengelsk strävhet.Skruvade alter egon
Att skådespelare spelar sig själva är inget nytt. På senare år har kändisarna köat för att få göra skruvade alter egon i komediserier som "Entourage" och "Extras". Steve Coogan har gjort det två gånger tidigare, i Jim Jarmuschs "Coffee and cigarettes" och i Winterbottoms "Tristram Shandy".
-Därför var jag först tveksam till att göra filmen, det har ju gjorts. Jag ville inte att det bara skulle bli kändissatir. Men regissören lovande mig att det skulle handla om något mer, om personer som letar efter mening i tillvaron, om självbild. Jag tycker att det är modigt och äventyrligt.TT Spektra: Hur är det att spela en version av sig själv jämfört med andra roller?
-Man blir lite friare. Det är ju en väldigt överdriven version av mig, men där finns också sanning. Det gör att jag kan slänga in alla mina neuroser i arbetet. Allt som oroar mig och som kan vara en svaghet annars när jag arbetar blir här är styrka. Det är ganska terapeutiskt.Idén till "The trip" kommer från filmskaparen Michael Winterbottom, som har arbetat med Steve Coogan i filmerna "24 hour party people" och "Tristram Shandy". Han lade upp resan, med sex stycken restaurangmåltider på olika orter i norra England. Mer detaljerat än så var inte "manuset", resten fick skådespelarna improvisera fram.
-Ibland sade Michael saker som "prata om era hemstäder" eller "prata om era familjer". Han knuffade oss i olika riktningar, men det var väldigt öppet. När vi hade konversationer mellan filmade scener kunde vi upptäcka att de samtalen var riktigt roliga och intressanta. Då berättade vi om det för Michael, och han satte på kameran, säger Steve Coogan.Giftiga repliker
Och de sparade inte på giftet. I serien - och filmversionen - är relationen mellan Brydon och Coogan stundtals varm, men desto oftare full av konflikter och elaka ordväxlingar.
-Jag gillar att där finns både mörker och ljus. Det är mer sanningsenligt, för de flesta djupa vänskaper uppstår mellan människor som är väldigt olika. Bra vänskap ska vara utmanande.