Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Trist äventyr bland triljoner planeter

Recension: Tyvärr är förväntningarna på No Man's Sky alldeles för höga, skriver Viktor Eriksson.

Spel

Äventyr
No Man’s Sky
Microsoft Windows, Playstation 4
Ålder: 7 år
(Hello Games)
 

Vissa spel är förmodligen bara till för att hajpas. Njutningen kommer inte i att spela dem utan att vänta på dem och fantisera ihop orealistiska förväntningar kring hur fantastiskt allt kommer bli när de anländer. No Man’s Sky är ett sådant spel. I det reser du runt i ett rymdskepp och utforskar ett universum med 18 triljoner planeter. Det där sista är alltså ingen påhittad siffra utan Hello Games dator har på riktigt tagit fram 18 000 000 000 000 000 000 slumpmässiga planeter, varav du kan besöka alla. Detta har lett till att folk redan på förhand utlyst det till nästa Minecraft. I en tråd på Reddit där användare skrev vad de var mest oroliga för med spelet gick det att läsa kommentarer som “Att jag ska hitta en planet som är så vacker att jag aldrig kommer vilja åka där ifrån”.

Mycket är likadant

Och första gången du lämnar atmosfären i No Man’s Sky och får insikt i oändligheten är känslan rentav sublim. Bara att bläddra genom världskartan från hörn till hörn tar över 40 minuter. Men om No Man’s Sky är enormt till ytan är djupet grundare än en barnpool. Varje planet du besöker kommer att se överraskande likartad ut och du kommer i princip att göra samma saker där. Samla material, sortera material och kanske bygga något så det blir enklare att samla material. Argumentet finns att No Man’s Sky handlar om att meditativt utforska utan förväntningar. Men spelsystemen säger att allt handlar om att vakta mätare för bränsle och system.

Hajpen ett problem

Så när du befinner dig på en pastellfärgad planet som ingen varit på och ser en märklig varelse som du är ensam om i universum att upptäcka så är den enda känslan av oändlighet hur uttråkad du varit i princip sedan starten av spelet. Kanske är vårt eget universum utan poäng, No Man’s Sky är det definitivt, eller i vilket fall är poängen så tråkig att jag inte bryr mig. Hajp är ett problem. Det bästa No Man’s Skys fatala misslyckande kan åstadkomma är att folk i framtiden har sina förväntningar under kontroll och istället lägger sin tid på att fira resultat snarare än löften.