Inside är ett minst sagt dystert spel. Lite som om Super Mario hade gjorts av Roy Andersson. Det börjar med en ensam jagad pojke i skogen och slutar någon helt annanstans. Spelbarheten är simpel med en ömtålig person som skall försöka springa, hoppa och klättra sig fram. Tankarna går snabbt till Another World så väl som danska Playdeads tidigare spel Limbo.
Inside rör sig dock i en helt annan liga. Audiovisuellt liknar Inside inget annat spel och lyckas kännas både påtagligt realistiskt så väl som djupt främmande. När du ser det i rörelse är det lätt att förstå varför det tog sex år att sammanställa.
Här finns ett par snubblingar men desto fler bilder och sekvenser som kommer bränna fast i dig för all framtid. Det gäller inte minst finalen.
