Sommar i P1 4/8: Alexander Ekman

ANNONS
|

Inledningen är lekfull, med ett samtal till polisen där han frågar om danstillstånd. Senare i programmet ringer han även SL och 118 118 och ställer frågor om dans. Lek gör oss närvarande och kreativa, menar Alexander Ekman, dansare och koreograf som jobbat världen runt.

Under programmet målar han upp små scener. VIP-området på en hipp klubb i New York, ensamheten på turné, grannlivet i bostadsrätten, hela familjen framför tv:n och Robinsonfinalen och morfar utbrister ”Han har ju ett handikapp” om vinnaren, som är gay. Det är när Ekman pratar om homosexualitet, sin barnlängtan och avundsjukan på strejta par som bara kan ploppa ut barn hur som helst som han blir som mest personlig.

ANNONS

Dansen är annars det som får honom mest engagerad, och hans önskan om att den nya operan i Stockholm ska vara en miljövänlig symbol för enkelhet och kreativitet – inte en guldig marmorkreation för två miljarder.

Han pratar om konstnären och kritikern, skaparen och tyckaren, om konstnärers ansvar och idéers ursprung, men håller sig oftast på ytan. När han kopplar på yogainstruktörsrösten och pratar meditation tappar han åtminstone mig nästan helt.

Ekman vill att konst ska överraska, ge upplevelser, inspirera och ge lust. Dit når inte sommarpratet, som mer kryssar fram genom hans konstnärsliv. Men han har en poäng i att de flesta dansar för lite.

Sista meningarna: Så nu slutar vi snacka och börjar dansa. Kram på er, vackra människor, hälsningar Alexander Ekman.

Musiken: Inga presentationer. Ibland stämningsskapande under pratet, annars stråkar och piano, Nina Simone två gånger, belgiske rapparen Stromae, opera ur Trollflöjten, jazzkornettisten Rex Stewart.

Dagens sommarvärd: Jögge Sundqvist, slöjdare och konstnär.

ANNONS