Tiderna förändras, så även humorn. Det är vad som medföljer efter att ha lyssnat på Stig Grybes sommarprogram. Skådespelaren och komikern känd för karaktärer och monologer som Ante Nordlund från Mobacken och Fågelskådaren bjuder på ett väldigt traditionellt sommarprogram, på gott och ont. Det blir en livshistoria där karriären har huvudrollen. Grybe låter refrängerna i musiken kommentera på nyligen berättade livshändelser och spelar upp gamla humorklipp. Det är oskyldigt, trivsamt och en smula trist.
Vilket känns hemskt att säga när Stig Grybes liv tycks ha varit fullt av otaliga orättvisor. Under uppväxten trodde varken lärarna eller hans egna föräldrar på honom. Något som inte gav upphov till revanschlust utan sorg och besvikelse. När han väl skriver om sitt eget öde och blir den superpopulära karaktären Ante med hela svenska folket, blir detta i efterhand ett gissel som hindrar honom från att gå vidare. När berättelsen kommer till dags dato bjuds lyssnaren sedan på en lång tvättlista av hemska åkommor och operationer som drabbat Stig Grybe. Det är inte gnälligt, men tyvärr känns det ganska poänglöst för programmet. Intressantare blir det när Stig pratar om hur humorn förändrats med tiden och vad han tycker om saken. Det hade han gärna fått göra mer. Men det blir 90 minuter småtrevlig och godkänd radio. Ändå inte fy skam.
