Sommar i P1 3/8: Åsa Jinder

ANNONS
|

Åsa Jinder börjar i sandlådan en bra bit ifrån hyreshuset där hon växte upp. Hon är inte mer än tre, fyra år och har på egen hand gett sig av hemifrån och bärs hem igen av en okänd man i trenchcoat. Såren från uppväxten finns just där. I det där som får henne att vilja fly och hitta egna vägar. Kylan mellan mamma och pappa. Mammans drickande som en klo av järn runt hjärtat.

Åsa Jinder lindar med solklar skärpa upp berättelsen om familjens smärta och vägen till hennes eget skrivande som börjar redan i sexårsåldern. ”Någonting inom mig säger att jag ska skriva.” Som sexåringen vinner hon en poesitävling och en prissumma på 70 kronor.

ANNONS

Inte fullt lika känslosamt berättar Åsa Jinder om vägen till musiken. Via en tragisk händelse fastnar både hon och hennes far för nyckelharpan som instrument när de av en slump hamnar på Delsbostämman. Musiken tycks ironiskt nog inte ha varit livräddande för henne på samma sätt som skrivandet har varit genom livet, bland annat i samband med arbetet med den självbiografiska diktsamlingen Bli min mamma igen.

I programmet berättar hon även ärligt och öppet om skilsmässa, livskriser, en bilolycka, kärleken till sina barn samt vikten av att hantera sorg och om tonårskärleken Joey Tempest. Även om han på den tiden då Åsa Jinder satt i hans säng i Upplands Väsby hette Joakim Larsson.

Musiken: Såväl personliga val som Joey Tempests Europe, dottern Little Jinder och musik med henne själv. Men också egna favoriter som Ane Brun, och CajsaStina Åkerström.

Sista meningen: Inte heller jag.

Nästa sommarvärd: Alexander Ekman, dansare och koreograf.

ANNONS