Egentligen är alla i Andra chansen vinnare. De har fått två tillfällen att plugga sin låt inför sisådär tre miljoner tittare. Det kommersiella värdet av det går knappast att överskatta. Inte minst för artister som utan Melodifestivalen inte alls kunnat hävda sig i det vanliga flödet av musik.
Nu blev det The Fo&O, Lisa Ajax, Boris René och skrällen Anton Hagman. Helt okej med mig.
Så har vi ännu en gång baxat Melodifestivalen hela vägen till final. Det skulle inte förvåna mig om programledartrion Clara Henry, David Lindgren och Hasse Andersson med en suck av lättnad gjorde en markering i kalendern innan de rasade i säng i Linköping.
För programledarna är Mello-turnén ett krävande, lätt haltande maraton med uteblivna spurtpris varje lördagskväll. Insatserna har onekligen varit tveksamma.
Inte sällan har det känts som att David Lindgren agerat hare och med allt mer ansträngd entusiasm försökt få de andra att hålla tempot och dessutom tvångsmässigt brustit ut i sång . Clara Henry har glimrat till men mest tvingats vara ordningskvinna i klassen, fast hon egentligen är bäst med fria tyglar, och längtar nog hem till skrivkammaren. Hasse Andersson har haft uppenbara problem med manus och tajming. Men han har kämpat på och SVT har tydligen kompenserat honom med ett mysigt trädgårdsprogram hemma från gården på Bjärehalvön.
Till nästa år kan det nog ändå vara läge att scouta programledare lite noggrannare. Och inte minst ringa in en eller par nya manusförfattare med avsevärt mycket vassare pennor. Kanske rentav, äntligen, minska antalet deltävlingar. På lördag sätter vi punkt i Solna. Det ska bli skönt.
En sista sak bara - har ni räknat antalet bomberjackor i årets Mello?
