Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Smyckeskonstnärer att räkna med

I utställningen Fragments bjuder konstnärerna på ett välgörande naivt och generöst sätt in besökare och kollegor att bli delaktiga i deras kreativa verksamhet, skriver Boel Ulfsdotter.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Konst

Veckans galleri
Fragments
Gallery Four
Carina Shoshtary, Attai Chen, Hanna Liljenberg, Karin Roy Andersson, Sanna Svedestedt Carboo, Åsa Christensson.
t o m 6 maj

Lite dramatiskt uttryckt blottar smyckekonstnärerna på Gallery Four medvetet sina strupar när de nu bjuder in både allmänheten och varandra till en ofärdig utställning. Men det är just det som är meningen. De uppmuntrar oss att titta in och kommentera ett antal verk, nonchalant upphängda på en anslagstavla. Bekanta uttryck av idel välkända konstnärer som likväl visas upp anonymt, i förhoppning om att föremålen skall initiera en annan diskussion, en aha-upplevelse eller inspirera någon till att komma med en ny idé. Konceptet skvallrar om djärvt nytänkande och framtidshopp. 

Föremålens placering på anslagstavlan verkar först vara slumpmässig, men tillsammans utgör de små konversationsstycken. Något kluster har en gemensam färgton, i ett annat kommer föremålens ytverkan i första hand. Vissa föremål framstår som komplicerade men självtillräckliga solitärer som ger upphov till helt andra frågor. När jag tar ett steg tillbaka uppstår också mycket riktigt något som liknar en kartbild över olika tänkbara scenarion. 

På bordet jämte väntar en penna och papperslappar på mina kommenterar och infall tillsammans med häftstift – allt som behövs för att bidra till samtalet mellan föremålen på väggen. Någon har redan kommenterat att ett av hängena påminner om holländska väderkvarnar. Upphovsmakaren bakom ett annat smycke uppmanas att använda det som en utgångspunkt för en rumsinstallation. Allt verkar möjligt och det måste väl vara avsikten med detta öppna utställningsformat, vars första omgång avslutas den 28 april, för att åter öppna i en uppdaterad version dagen därpå. 

Fragments är därmed inget mindre än ett nytt uttryck för en deltagarkultur, där konstnärerna på ett välgörande naivt och generöst sätt bjuder in besökare och kollegor att bli delaktiga i deras kreativa verksamhet. Detta kräver både självtillit och en massa förtroende för gemene man, samtidigt som jag menar att en visningsform som inte bara uppmuntrar till utomståendes inspel i förhållande till den egna konstnärliga praktiken, utan även visar upp resultatet av mötet i en andra halvlek, känns både fruktbar och tidsenlig. Dagens smyckekonstnärer visar därmed återigen att de är en faktor att räkna med i samtidskulturen. Grattis!