Lärdomarna från nazismen och Förintelsen är mycket större än att enbart vara judiska. De är universella.
Så sa min morfar ofta. Han lämnade en bekväm överklasstillvaro i Berlin vid Hitlers maktövertagande för en blygsam tillvaro i Sverige och hans ord har följt mig genom livet. De har påverkat mig i mina livsval, mitt yrkesval som barnläkare, mitt arbete med flyktingbarn, mitt engagemang för Vietnam, mot apartheid, för mänskliga rättigheter, för en rättvis och en hållbar fred i Israel-Palestina-konflikten och för en bättre värld för våra barn och barnbarn.
Det är detta Bo Harringers film Även de döda har ett namn handlar om. Den är inte en film om Israel-Palestina-konflikten utan om hur historien påverkat mig. Där finns också min pappa. Han och en kusin var de enda i den släkten som överlevde.
En liten men högljudd grupp inom Göteborgs Judiska församling och Samfundet Sverige-Israel försöker nu stoppa filmen från att visas som skolbio genom mejl och samtal riktade mot tjänstemän och kommunpolitiker. De flesta inblandade har inte ens sett filmen de vill censurera. Ulf Öfverberg, från samfundet Sverige-Israel, avslutar tre debattinlägg med ett PS där han tacksamt tar emot erbjudandet att få se den film han vill censurera.
Vad är det då som är så farligt att 15-19-åringar, som är tillräckligt gamla för att få se hur mycket våld och sex som helst på bio, inte ska få se denna film? Jo, att filmen tydligt visar att det finns en utbredd judisk kritik mot blockaden mot Gaza, ockupations- och bosättningspolitiken och Israels förtryck mot landets palestinska ursprungsbefolkning. Israel-Palestinakonflikten är inte en etnisk eller religiös konflikt utan en politisk. Många lärare och ungdomar i förortsskolor har vittnat om betydelsen av filmer som denna för att motverka antisemitism och stereotypa föreställningar om judar.
Den kritik mot Israel som framförs i filmen är densamma som stora delar av det internationella samfundet ställer sig bakom, från Sveriges regering till EU och FN. Organisationer som Världsbanken och Internationella Valutafonden vittnar om de katastrofala effekterna av blockaden för Gazas civilbefolkning. Dagens israeliska politik är förödande, också för Israels invånare. Framtiden för dagens unga israeler och palestinier måste bygga på ömsesidig respekt för alla människors grundläggande mänskliga rättigheter.
Ett sätt att rikta bort blicken från de frågor man vill undvika är antisemitismstämpeln. Problemet är att man inte underbygger sina kränkande anklagelser med några argument. Yael Feiler konstruerar en ny, egen form av antisemitisk föreställning om den onde och den gode juden för att angripa filmen (GP 1/10). Jag har ägnat mycket arbete åt att bekämpa antisemitism, men varken jag eller mina judiska vänner har mött denna myt. Någon god jude finns inte bland antisemitiska stereotyper: alla är onda.
Slarvigt och slentrianmässigt utslängda anklagelser om antisemitism är inte bara förolämpande och djupt kränkande. De är också farliga. Precis som i berättelsen om Peter och vargen leder de till uttröttning och likgiltighet. Begreppet devalveras och den äkta antisemitismen kommer lättare undan.
Hetskampanjer av det slag vi nu ser är inget nytt. Själv har jag varit utsatt för det ett antal gånger. Tidnings-, radio- och tv-redaktioner känner igen det. Det är obehagligt för den som drabbas. Rädslan leder lätt till självcensur, något som är ett hot mot själva grundvalen för ett demokratiskt samhälle. Därför är viktigt att vi som utsätts inte låter oss skrämmas utan står emot.
Det finns de som vill att vi ska blunda eller titta åt ett annat håll. Är det något viktigt vi ska lära från nazismen och Förintelsen är det faran av att göra det.
Läs också:
Henning Mankell: Därför bör filmen om Henry Ascher visas
Ingrid Norrman: Nästa gång slår självcensuren till
Replik: Skolbio ska inte visa partsinlagor
