Simon Felix Adler | Göra rätt

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Det vimlar inte av romaner som utspelar sig under Göteborgskravallerna. På rak arm kan jag bara minnas Jörgen Gassilewskis Göteborgshändelsena från 2006. Annars är det i första hand rapportböckerna som har format mina försök till förståelse av vad som hände i stenregnet, i min hemstad sommaren 2001. Desto mer välkommen blir Simon Felix Adlers debutroman Göra rätt som tecknar ett fiktivt porträtt av en av dem som fick bära skulden.

I centrum för berättelsen står en ung kille, Adam, som i romanens början styrs mer av en dröm om kärlek än av intresset för politik. När Adam åker till Göteborg och EU-toppmötet är tanken att han ska umgås med Sara som han är förälskad i, men kärleken får ett tvärt slut: polisen attackerar demonstranter och Adam dras in i stenkastningen. Att välja outsidern som berättare är berättartekniskt klokt. Tack vare Adams öppenhet inför det som sker blir det lätt att följa honom steg för steg, hela vägen genom rättsprocessen, till fängelset och vidare in i nyfunna politiska sammanhang. Framför allt blir jag imponerad av hur trovärdigt Adler skildrar Adams förvandling under kravallerna. Plötsligt är det så isande begripligt hur det yttre våldet river upp ett inre våld, som legat slumrande i honom sedan barndomen.

ANNONS

Bokens avslutande analys där Adam själv reder ur sina drivkrafter – ”en blandning av personliga demoner och en tro på att göra rätt” – känns överflödig, allt det där förstår vi ju av gestaltningen. Men det där är en randanmärkning, som lätt överskuggas av bokens kvaliteter. Framförallt är det Adlers förmåga att skildra komplexa processer med ett rakt och rättframt språk, som bär historien. Fortsätt precis så här, vill jag råda, berätta mer! Om oskulden som bor granne med skulden. Om stenkastaren i människan. Och om människan i stenkastaren.

ANNONS