Snacka går ju. Det är också precis vad det har gjorts, i många år nu. Ringön ska bli en kreativ oas, en blandning mellan industri och kultur, en modern stadsdel byggd av eldsjälar. Det är skälet till att en reklamare, en konsertarrangör och en kulturprojektledare har haft ett kontor bredvid Båtakuten på Hisingen i ett och halvt år nu.
– Vi har lärt oss att det bästa sättet vi kan jobba på är att bidra med något konkret, säger Filip Nilsson.
Moment 22
Han har sin bakgrund på reklambyrån Forsman och Bodenfors, men är nu en del av projektgruppen Saltet tillsammans med Matilda Lindvall och Pusterviksägaren Johan "Red Top" Larsson. De har fått saker att hända, som att samla näringsidkarna på Ringön och en fest som lockade 10 000 personer. Men det fattas en sak.
– Nu måste vi få människor att komma hit regelbundet och på fler tider på dygnet, säger Matilda Lindvall. Just nu finns det ett fönster då mycket kan hända med Ringön, men risken finns att det passerar.
De befinner sig i ett moment 22. Enligt detaljplanen på Ringön får restauranger servera lunch och inte ha öppet längre än till klockan två. För att få folk att besöka Ringön privat krävs någonstans att gå kvällstid, så som en restaurang eller ett kafé. Men ingen vill vara först med att öppna en sådan verksamhet, innan klientelet finns och detaljplanen tillåter.
– Det här med detaljplanen är komplicerat, säger Johan Larsson. En ny skulle ha varit på gång nu, men de har haft för lite folk på Stadsbyggnadskontoret.
2,3 miljoner per år
Saltet försöker samla ihop de olika trådarna som ska avgöra Ringöns framtid. De har kontakt med kommunen, med fastighetsägarna och verksamheterna som funnits på Ringön i tiotals år, och med nya potentiella hyresgäster som vill komma dit. Just nu hoppas de på en stadsodlare från Stockholm som i så fall skulle ta plats i en av de tomma industrilokalerna.
De får 2,3 miljoner kronor från Göteborgs stad varje år. Det räcker till en och halv tjänst som de tre delar på, att anordna en del evenemang och trycka upp Ö-posten, deras nya tidning som handlar om och vänder sig till alla som är verksamma på Ringön. De började som en del av Göteborg 2021, har gjort studier i liknande områden i Europa, gått på möte efter möte och knackat på hos nästan vartenda företag på ön – som egentligen inte varit en ö sedan 1930-talet, men Saltet vill gärna kalla den så för att öka känslan av samhörighet.
Inga bostäder trots läget
Många viljor ska enas, men det verkar som att de börjat nå ett slags konsensus.
– Jag tror att vi har lyckats skapa en retorik kring Ringön som går ut på att man ska vara rädd om det som redan finns här, säger Filip Nilsson.
Det innebär att det inte blir några bostäder, trots att det är en stor yta i en central del av staden.
– Marken är ändå kontaminerad här och vattenytan stiger ofta över de tillåtna nivåerna för bostäder, säger Johan Larsson
– Dessutom byggs det mycket bostäder runtomkring, i Frihamnen och Kvillestan. Ringön är ett fungerande område, verksamheterna är här för att de vill vara här, fortsätter Matilda Lindvall.
Verksamheterna är allt från plåtslagerier och åkerier till Smyrnakyrkans second hand. Gemensamt för många av dem är att de har tomma ytor. Kontor som inte längre används, till exempel.
– Det som är unikt med Ringön är att de flesta husen är äldre industrilokaler med en rätt enkel standard, vilket gör att det går att hålla nere hyrorna, säger Filip Nilsson. En av våra viktigaste uppgifter är att underlätta för nya, kreativa verksamheter som skulle kunna utnyttja de tomma ytorna som finns.
Många tänker nytt
För många har det varit till och med varit lättare att låta lokalerna stå tomma. Som huset Saltet själva sitter i. Men något börjar hända.
– Vår hyresvärd har blivit inspirerad att hyra ut till fler här, kanske till och med flytta ner sitt eget kontor, säger Johan Larsson.
Det som behövs nu är bättre förbindelser, för cyklister, fotgängare och kollektivtrafik, och tydlig signaler från kommunen att Ringön är ett område som är värt att etablera sig i. Filip Nilsson jämför med vad som hände i Kvilles industriområde.
– Där var kommunen var tydliga med att byggnaderna så småningom skulle rivas. Då lämnade verksamheterna en efter en. Göteborg har ett dåligt track record när det kommer till sådana här områden. Just nu går det åt rätt håll för Ringön, men det kommer inte lösa sig av sig självt.
– Men vi fick precis ett mejl från Trafikkontoret om att de vill fixa bättre gatubelysning till nästa år, som är anpassad till både människor och lastbilar, säger Matilda Lindvall.
Saker händer, en i taget.
Saltet på Ringön
Projektgruppen Saltet består av Matilda Lindvall, tidigare projektledare på ADA, Johan "Red Top" Larsson, delägare till Pusterviksbaren, och Filip Nilsson, tidigare på Forsman och Bodenfors.
Får 2,3 miljoner kr per år från Business Region Göteborg, som i sin tur får driftstöd från de tretton kommunerna i Storgöteborg för att driva näringslivsutveckling i regionen.
Saltet bildades som ett projekt inom planerna för Göteborgs 400-årsjubileum och har arbetat aktivt på Ringön sedan sommaren 2015.
Anordnade Ö-festen våren 2016 och ger ut Ö-posten, en tidning för och om verksamma på Ringön.
