Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/8

Så vara det att leva i 1600-talets Göteborg

Göteborg var en stad av mångfald redan på 1600-talet. Det vill Stadsmuseet visa med nya utställningen, Göteborgs födelse, som invigs lördag eftermiddag.

Ambitionen är att visa hur vardagslivet kunde vara för människor i olika samhällsklasser, inte bara de rikaste vars föremål det alltid finns mest av i museisamlingar. Besökarna presenteras för enskilda människoöden och får kliva in i olika scener där ljud och röster hörs i bakgrunden. Musiken är inspelad av Göteborg Barock som även medverkar på invigningen.

- Berättelserna har varit centrala för oss, vi har velat gestalta historien för att ge en upplevelse av hur det kan ha varit att leva i 1600-talets Göteborg, säger utställningsproducent Maria Forneheim.

Till skillnad från den förra 1600-talsutställningen har man valt att utgå från ett enda föremål för att berätta en historia, rekvisita har också använts. Den gamla barocksängen har till exempel fått tidsenliga textilier uppsydda och holländarnas pipkragar har rekonstruerats.

Utställningen börjar med livet före Göteborg. Vid Göta älvs mynning har det funnits städer sedan 1100-talet. I Nya Lödöse, där Gamlestaden ligger idag bodde människor från 1473 till 1621 när Göteborg grundades. Hur livet såg ut i Nya Lödöse ger de pågående utgrävningarna i Gamlestaden mera kunskap om. Utställningen berättar om ett hårt liv, med krigshot och hög barnadödlighet och där människor kunde dö av lunginflammation, karies eller en sticka i fingret.

Ny forskning och nya fynd kompletterar bilden men många frågetecken kvarstår, som mysteriet med silverhjärtat, ett arkeologiskt gravfynd från 1916. Inuti hjärtat fanns ett litet paket med en lapp med text som inte gått att tyda och med några växtdelar. Nya rön har visat på pollen från bland annat blåklint och ljung. Kvinnan som bar det kan har varit holländska men vem hon var är än så länge inte känt

Hjärtat fanns med även i den förra 1600-talsutställningen men då på mer undanskymd plats.

Bland de nyare fynden finns en liten keramikfigur som hittades för ett par år sedan vid utgrävningarna i Börskvarteret. Tyvärr utan huvud men med kropp och klädsel som påminner om statyn av Gustav II Adolf.

När Göteborg anlades 1621 tvingades Nya Lödöseborna att flytta dit.

- Att tvingas flytta är något vi kan känna igen från vår tid och det finns fler paralleller, även på 1600-talet var romerna en utsatt grupp till exempel, säger Maria Forneheim.

Förberedelserna har pågått i två års tid och många har varit inblandade. En högstadieklass har varit referensgrupp och fått ta del av texter och vilka föremål som ska visas.

- De har hjälpt oss mycket för att göra utställningen mer begriplig och angelägen för alla. Man ska inte behöva några förkunskaper för att se den,

Att till exempel ta med vapen i utställningen om Nya Lödöse var något som museipersonalen först inte hade tänkt, men spikklubba och armborst var något som ungdomarna sett på film och i tv-serier och kunde referera till.

Ungdomarna ville se hur de allra fattigaste och de allra rikaste hade det, och kontraster är något som museet tagit fast på. Scenen med lyx och överflöd i en överdådig barocksalong i stormaktstidens Göteborg ställs mot en bakgårdsmiljö. Kartorna och planerna på den europeiska idealstaden, med en stjärnformad mur och ett rutmönstrat gatunät får möta vardagslivet i den framväxande staden.

Utställningen plockar också upp några väletablerade myter om Göteborg. Till exempel att staden byggdes av holländare för holländare. Men det var inte bara holländare som flyttade hit, många kom från Nya Lödöse och från städer i hela nordvästra Europa.
Hur staden egentligen såg ut på 1600-talet får besökarna en känsla av i en fyra minuter lång film som sveper över välkända ställen som Stora hamnkanalen, Östra hamnkanalen (Östra hamngatan) och Kronhuset. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.