Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Rouzbeh Masarrat Agah | FTL

Husby är centralort i Rouzbeh Masarrat Agahs debutroman. Elin Grelsson Almestad gläds åt dess underton av samhällskritik men det är synd att Agah inte har mer tillit till sina huvudpersoner, skriver hon.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Roman

Roman

Rouzbeh Masarrat Agah

FTL

Ordfront

Det manliga universum som utgör gangsterskildringar är inte sällan platta och känslofattiga. Det saknas en klangbotten av allvar och djupare diskussion. Därför är det glädjande att Rouzbeh Masarrat Agah i sin debutroman FTL erbjuder just den sortens underton av samhällskritik och skildring av utsatthet som ofta saknats.

Vännerna Khosro och Morad – förtjänstfullt skildrade växelvis med varsin röst – växer upp i Husby. Deras liv är dömda på förhand: de ser en äldre generation som sliter ut sig i förtid med hårt arbete till usel lön eller inte tar sig in på arbetsmarknaden överhuvudtaget utan är fast i en tillvaro där barnen får hjälpa till att översätta myndighetsblanketter åt dem. Khosro och Morad nekas tillträde till krogar, arbetsliv och samhället i stort. Att langa hasch är en väg – till synes den enda – till pengar och framgång.

I sina bästa stunder påminner FTL om en av förra årets bästa svenska utgivningar: Goran Vojnovic debutroman Blattejävlar. På samma sätt som Vojnovic gör Ljubljanaförorten Fuzine till centrum blir här Husby romanens centralort, medan Stockholm existerar i fjärran. På ett liknande vis som Vojnovic lämnar berättelsen i händerna på huvudpersonen Marko gör Agah Khosro och Morad till berättare, med sina begrepp och sina uppfattningar.

Dessvärre är det i berättarrösten som det brister. Agah är ofta alltför inkonsekvent i sin ton. Många slangbegrepp förklaras aldrig, utan hänvisas till ordlistan längst bak i romanen. Men ibland – utan orsak – behöver saker förklaras för läsaren: sallad olivie är en persisk röra, tänker Khosro och räknar upp innehållet och trogenheten till rösten sviker. Både Khosro och Morad blir ofta överanalyserande och förnumstigt förklarande. Det är synd att Agah inte har mer tillit till sina huvudpersoner. Deras röster ljuder långt utanför Husby.