När Sofie Bårdén gick på Fastighetskontorets första workshop om Ringön år 2012 hade hon jobbat där i tre veckor. Så småningom blev hon ansvarig projektledare och är nu kommunens röst i forumet Framtid Ringön.
– Det här är ett specialprojekt på många sätt, säger hon. Kommunen äger marken men nästan inga av byggnaderna, vilket gör att vi inte har samma svängrum som i andra projekt. Hade vi haft all rådighet hade utvecklingen kanske gått snabbare, men det vill man ju egentligen inte med Ringön.
Tappade farten
Göteborgs stad har tagit några konkreta steg. Man har förlängt tomträtterna med tjugo år, vilket gör att fastighetsägarna sitter tryggt fram till 2043-45. Det finns i dag ett forum där kommunen, fastighetsägarna och andra på Ringön möts för att diskutera vilka behov som finns.
Arbetet med en ny detaljplan är igång, om än något försenad på grund av personalbrist. Det är den alla väntar på nu. Om den följer en detaljplans normala tidsplan är den våren 2018, hoppas Sofie Bårdén.
– Vi vill inte förändra hur Ringön ser ut fysiskt, men däremot bredda användningsområdena. Tillverkningsindustrin ser inte riktigt ut som på 80-talet när den nuvarande planen antogs. Till exempel kanske man vill använda sin lokal på kvällstid på ett annat sätt än vad som tillåts i dag.
Inga bostäder
Det finns många viljor att balansera när Ringön ska få en ny skepnad. De flesta är överens om att de verksamheter som finns där nu – plåtslagerier, bilverkstäder, färgbutiker – ska få vara kvar. Det innebär att området inte är lämpligt för bostäder, vilket i sig kan hjälpa till att hålla nere hyrorna.
Men att göra om detaljplanen, om så bara lite grann, för att öppna upp för fler sorters verksamheter kan visa sig bli dyrt och komplicerat för fastighetsägarna. Den gamla detaljplanen rättar sig efter gamla miljö- och säkerhetsföreskrifter. I en ny detaljplan måste de berörda byggnaderna prövas mot dagens lagstiftning. Om nya typer av verksamheter tillåts kanske husen måste byggas om till en högre säkerhetsstandard.
– Nu i vår kommer vi att utreda vilka åtgärder som behövs och vem som i så fall skulle behöva ta den kostnaden, säger Sofie Bårdén. Om vi måste lägga det på de privata aktörerna kanske de inte tycker att det är lönt, och då uppstår ett slags vakuum i utvecklingen. Vi har helt enkelt en lagstiftning som kanske kommer att hämma det vi vill öppna upp för. Det finns inga upptrampade spår för den här typen av stadsutveckling.
Vill ha båtar
Utöver detaljplanen finns en åtgärd som måste lösas så snart som möjligt, enligt Sofie Bårdén.
– Det här med kollektivtrafik är otroligt angeläget. Det sista jag hörde var att man utreder möjligheten för en ny båtförbindelse, men man vet aldrig vart det där landar.
När bygget av den nya Hisingsbron drar igång riskerar Ringön att ännu mer isolerat. Det har förts diskussioner om en linbana mellan Gullbergsvass och Ringön, men om och när linbanan byggs är oklart. Förhoppningen är att den ska kunna finansieras via den så kallade Sverigeförhandlingen, som inte beräknas vara klar förrän i december 2017. Oavsett är det sträckan Järntorget-Lindholmen som är prioriterad.
När bron ska byggas, liksom Marieholmstunneln och nya bostadsområden runtomkring Ringön, är det lätt att ett industriområde hamnar i bakvattnet.
– Många där ute börjar nog bli lite otåliga, säger Sofie Bårdén. Jag tror de känner att de har fått en bra ingång i kommunen i och med det här forumet, men det måste leda någonstans också. Det får inte bara vara prat.

