Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Celeste Ng växte upp i Shaker Heights, Ohio, där romanen
Celeste Ng växte upp i Shaker Heights, Ohio, där romanen "Små eldar överallt" utspelar sig. Bild: Kevin Day

Recension: "Små eldar överallt" – Celeste Ng

Celeste Ngs nya roman kretsar kring tre olika fallstudier av moderskap: en abort, ett surrogatbarn och en adoption. Monika Tunbäck-Hanson läser en skarp skildring av ett amerikanskt medelklass-samhälle som inte lämnar något bestående avtryck.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Roman

Celeste Ng

Små eldar överallt

Översättning: Anna Strandberg

Albert Bonniers

Mia, Pearl, Lexie, Izzy, Trip, Moody, mr och mrs Richardson, mrs och mr McCullough, Ed Lim, mrs Delaney, Mal, Pauline, Bebe Chow, familjen Perry; alla bor i Celeste Ngs roman "Små eldar överallt". Åtminstone i början är det svårt att skilja den ena från den andra och några kommer att förbli bara namn, onödiga pjäser i det samhällsbygge som Ng skapar runt sina huvudpersoner.

Handlingen vrider sig runt en abort, ett surrogatbarn och en adoption. Tre fallstudier av modersroller skulle man kunna säga. I centrum fyrabarnsfamiljen Richardson, ensamma mamman Mia och hennes dotter Pearl. I periferin paret Delaney som vill adoptera en kinesisk baby, hittad i en låda utanför en brandstation.

Små eldar överallt handlar också om klass, om rasism, om sociala mönster, om spelet mellan barn och föräldrar, mellan syskon och vänner.

Nästan allt utspelar sig i Shaker Heights, denna idylliska, grönskande förort till Cleveland, Ohio som 1912 blev ett av de första planlagda samhällena i USA. ”Den underliggande filosofin var att allting kunde – och borde – planeras, och genom att göra det kunde man undvika det opassande, det obehagliga och det katastrofala.” I Shaker Heights finns förstås också de rätta skolorna som förbereder sina ungdomar för Yale och Princeton.

Mrs Richardsson liv är också planlagt. Hon har följt alla regler, gjort allt rätt och byggt upp ett bra liv med make och barn. Hon, såsom flera av Shaker Heights invånare, ger pengar till välgörenhet och röstar på Demokraterna.

Styrkan i romanen finns där Pearl är med – denna lilla tonåring som flyttar runt i USA med sin bohemiska mamma Mia, konstnär, fotograf. Mia tar vilka jobb som helst för brödfödans skull, all annan tid ägnar hon åt olika fotoprojekt. När de två kommer till Shaker Heights och hyr ett litet hus av familjen Richardson introduceras Pearl till ett liv hon aldrig förut haft tillträde till. Hon häpnar över Richardsons tjusiga hem, över ungdomarna som är så otvungna och vackra ( Celeste Ng är bra på att skildra den övre medelklassens självklara sätt att föra sig och ta för sig).

Naturligtvis blir det ingen roman om berättelsen skulle stannar där i det perfekta, i det lätt levda. Tonårskärlek, svartsjuka, sexualitet, rivalitet, längtan efter närhet, vänskap; hela registret av känslor spelas upp när Pearl införlivas i familjen och mamma Mia blir dess hembiträde. Paret Richardson får andra bekymmer att fundera över: är det rätt att deras barnlösa vänner skall få adoptera den övergivna kinesiska babyn när den riktiga mamman dyker upp och vill ha sitt barn tillbaka?

LÄS MER: Theodor Kallifatides går i Homeros fotspår

Med en arkitekts precision skildrar Celeste Ng det yttre livet i Shaker Heights och de människor, som får representera de olika konflikter som driver handlingen. De som handlar om just klasskillnader, om kulturell bakgrund, om behovet av att göra uppror. Till detta; de tre variationerna på temat barn och moderskap. Att önska barn, men inget få. Att få, men välja bort. Eller få ett barn fött av en annan, från en annan kultur, så synligt annorlunda. Komplicerade frågor, ändå förblir jag ganska oberörd och tror att det beror på stilen, som aldrig skorrar utan glider med sin följsamma översättning så där oberört perfekt som mrs Richardson ville ha sitt liv – men till slut inte fick, därför att ett hus brann ner och ett barn försvann.

Med en sån final är det inte överraskande att "Små eldar överallt" skall bli en TV-serie.