Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Mara Lee, en av skribenterna i Gläntas nya temanummer om kärlek. Hennes senaste bok "Kärleken och hatet", utkom 2018. Bild: Märta Thisner

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Recension: Glänta nummer 3-4/2018 med tema "Kärlek"

Victoria Greve läser om vit makt-rörelser som använder kärlekens språk för att sprida hatiska budskap och om BDSM-utövares byråkratiska drift.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Tidskrift

Glänta

3-4/2018

Vad är kärlek? Är det kraften som kan övervinna allt, ett retoriskt grepp för att rama in en hatisk politik, eller en vara som det kan råda brist på? Eller är det något som bäst förstås i freudianska termer av identifikation och ideal och psykisk energi?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Jakten på kärlek och längtan efter att få höra ihop med andra kanske är en av de minsta gemensamma nämnarna som förenar oss människor. Kärlek är något alla vill ha, men få vill problematisera, som författaren Mara Lee konstaterar i det nya numret av Glänta (3-4/2018).

I numret, som har tema kärlek, synas just relationen mellan kärlek och politik.

I två nyckeltexter undersöker filosofen Sara Ahmed och författaren Mara Lee kopplingarna mellan kärlek och rasism.

LÄS MER: Fira kvinnor för annat än deras relationer

Sara Ahmed analyserar vad det innebär att göra något i kärlekens namn när det är en vit makt-rörelse som formulerar sitt budskap i kärlekstermer: kärlek till nationen och till den vita rasen, snarare än hat mot främlingar.

Omslaget till Glänta 3-4/2018 med tema "Kärlek"..

Kärleken är en katt från helvetet

Mara Lee vänder på frågan om vad kärlekens språk kan lära oss om rasism och frågar sig vad rasism kan lära oss om kärlek och vilka ömhetsbetygelser och kärlekshandlingar rasismen är en förutsättning för. Det är en text som med sin provocerande frågeställning visar hur de två, kärlek och rasism, trots att de verkar vara varandras motsatser, har en gemensam historia.

Freudianska analyser och begrepp löper som röda trådar genom flera av numrets texter som behandlar allt från kommunisters sexliv till BDSM som en byråkratisk drift, med kontraktsskrivande och stoppord på lappar i olika färger. Jag undrar om det är en tillfällighet, eller om Freud faktiskt upplever en ny högkonjunktur nu.

Men det är de skönlitterära texterna som fastnar hos mig. Här finns humorn. Som i Kristofer Folkhammars dikt ”I takt, i natt”, sydafrikanska Koleka Putumas nyöversatta dikter från hyllade debuten ”Collective amnesia” och GP Kulturs medarbetare Ulf Karl Olov Nilssons text ”Jag slösade bort mitt liv på kärlek”.

Frågan vad kärlek är går inte att besvara.

Eller kanske. Med ”Love is a cat from hell”, för att citera den långa spellista som konstnären Erdem Taşdelen satt ihop över alla låtar som börjar med orden ”Love is” och som löper som en signatur genom numret.