Röhsskas personal blickar framåt

Röhsska är sedan länge en problemtyngd arbetsplats och ett underfinansierat museum. Husets två översta våningsplan har sedan 2014 varit stängda för allmänheten.

Lokalerna är i behov av tätning, bättre belysning och allmän uppfräschning. En modernare entré planeras också som välkomnar alla, även rullstolsburna.

GP har de senaste dagarna granskat förutsättningarna för den framtida verksamheten på Röhsska. Det anrika museet för design och konsthantverk, med sina runt 30 anställda, är unikt i sitt slag. Just nu kan publiken bland annat se Tonie Lewenhaupts donation av modedräkter samt Joe Hedlunds filosofiska utställning Konsten som hem – Hemmet som konst.

Trots all turbulens i och utanför huset, och frågetecknen när det gäller budget, konstnärlig ledning och huvudmannaskap finns här en lojal och ämneskompetent personal som jobbar på med det som ligger dem allra närmast hjärtat. Forskning och gestaltande av äldre föremål ur museets unika samlingar.

På Röhsska samlas konservatorer, intendenter, forskare, formgivare och fotografer, tekniker, utställningsarkitekter och en föremålsregistrator. I den kreativa miljön planeras, byggs och dokumenteras utställningar. Just nu pågår en omsorgsfull renovering av tredje våningen, med museets unika, och även internationellt aktade, Ostasiatiska samling. Fyra luftiga rum iordningsställs som bland annat ska rymma de föremål botanisten Thorild Wulff valde ut och tog med sig hem till Göteborg 1913 efter en insamlingsresa till Kina.

– Det är extra roligt att renoveringen görs just nu i en tid när Göteborgs relationer till Kina och Asien åter blir allt starkare, och vi ser en liknande konstnärlig beundran för asiatisk konst och design som under tidigt 1900-tal, säger intendenten Love Jönsson. Tillsammans med Ann Bergström, enhetschef för Röhsskas samlingar och utställningar, guidar han oss runt bland nya, inbrottsäkra men ännu tomma montrar och flera hundra år gamla Buddhastatyer under vita skynken. Statyer som nyligen röntgenfotograferades av Riksantikvarieämbetet, vars personal entusiastiskt statusuppdaterade på Facebook om ett överraskande fynd: "Redan de första bilderna på Buddhans huvud avslöjade detaljer som var intressanta. Som 'icing on the cake' upptäckte Magnus några mynt inuti den sista Buddhastatyn vi röntgade."

Äventyraren Thorild Wulffs statyer från Peking har analyserats ingående av Röhsska museets konservator Susanne Stenbäcken i samarbete med Kulturvårdslaboratoriet i Visby.

Kulturhistorikern Ritwa Herjulfsdotter, som sedan 2012 bedriver forskning om Röhsskas samlingar och historia, publicerade dessutom i mars boken Mitt namn är Wu-Lu-Fu, med de fotografier Wulff tog på resan. Fotoboken ger en unik tidig inblick i kinesiskt vardagsliv.

Ytterligare två böcker om Thorild Wulff och hans betydelse för museet släpps i dag under museets 100-årsfirande.

– Väldigt dedicerade människor arbetar på Röhsska, en engagerad personal som ska ha all cred, säger Ann-Sofie Hermansson (S) Kommunstyrelsens ordförande när vi talar om museets framtid.

– Jag är väldigt glad att vi har en så hängiven personal som täcker upp för oss politiker, som ännu inte har bestämt oss.

Den ostasiatiska samlingen på våning tre, som är Röhsskas äldsta, är tänkt att öppna "någon gång under 2017." Exakt när allmänheten ska få uppleva de renoverade rummen med klimatiserade montrar och ökad säkerhet och få vandra från det "yttre till det inre Kina" och se den japanska avdelningen är dock oklart.

– Det är en jättestor logistik där vi just nu väntar på att fastighetsägaren ska uppgradera lokalernas belysning, säger Ann Bergström.

– Jag förstår om allmänheten ser Röhsska mest som en byggarbetsplats, men vi jobbar på.

Liksom Love Jönsson ser hon framåt med optimism.

– Vad ska vi annars göra? Vi kan inte påverka vad som varit. Just nu känns det mer spännande att för varje dag få ny kunskap om museets allra äldsta föremål.

TEXT

Maria Domellöf-Wik

maria.domellof@gp.se