Keramikskålarna i Röhsskas samling är 13 cm i diameter. De ska ha använts för att tvätta borstar vid det kejserliga hovet under den norra Songdynastin. "Små olikheter kan göra att de värderas olika", säger museichef Nina Due. (Bild: Mikael Lammgård/ Nicklas Elmrin)
Keramikskålarna i Röhsskas samling är 13 cm i diameter. De ska ha använts för att tvätta borstar vid det kejserliga hovet under den norra Songdynastin. "Små olikheter kan göra att de värderas olika", säger museichef Nina Due. (Bild: Mikael Lammgård/ Nicklas Elmrin)

Röhsskas dyrgripar är värda miljoner

En kinesisk porslinsskål såldes för nästan 310 miljoner kronor på auktion i Hong Kong tidigare i höstas. Två liknande skålar finns i Röhsskas samlingar. Kanske visas de när museet öppnar igen nästa år.

ANNONS
|

På senare tid har kinesiskt porslin stigit kraftigt i värde, inte minst i Kina. Den blågröna Ru yao-keramiken tillverkades i Songriket för ungefär tusen år sedan och är eftertraktad av konstsamlare. Det finns bara ett hundratal föremål kvar i världen.

Läs mer:Antikrundans expert: "Det här är exceptionellt"

– Men man ska vara aktsam med att tro att de skålar som vi har är precis likadana som den som såldes, små olikheter kan göra att keramiken värderas olika både kulturhistoriskt och försäkringsmässigt, säger museichefen Nina Due.

Vet du hur mycket Röhsskas skålar är värda?

– Det kan jag inte säga nu, vi håller på med våra säkerhetsrutiner, och det är ett arbete som pågår parallellt med att vi sammanställer en föremålslista.

ANNONS

Men det görs en värdering?

– Ja, vi måste ju ha en uppfattning om värdet av det vi ställer ut, så är det med alla utställningar, men vi gör inte ekonomiska värderingar. Av säkerhetsskäl kan jag inte säga något om just de här skålarna och det är inte heller säkert att de kommer med i utställningen. Vi ser på värde i en museologisk kontext, ett unikt objekt som kanske inte är värt så mycket pengar men har ett kulturhistoriskt värde blir behandlat på samma sätt som ett föremål med högt pengavärde.

Museerna i Göteborg är ju i behov av ökade resurser. Är det möjligt att tänka sig en försäljning?

– Det finns inga planer på försäljning.

Var finns skålarna nu?

– De är i gott förvar, något mer kan jag inte säga om dem.

Kommer de att visas för besökarna?

– Röhsska museet har en fantastisk samling men som i alla utställningar måste vi prioritera utifrån vilken berättelse vi vill lägga fram, de här skålarna är inte de enda av kulturhistoriskt värde som vi vill berätta om. Vi har kontakt med en rad kulturhistoriska experter för att ha bästa möjliga föremålslista när museet öppnar igen.

Nina Due räknar med att listan blir klar någon gång efter årsskiftet.

ANNONS

Östasiatiska samlingen är museets äldsta. Ru yao-skålarna köptes in till museet 1926. De har visats tidigare, men utställningen stängdes för allmänheten i januari 2014 för att renoveras och för att säkerheten skulle förbättras.

– I princip ska alla föremål gå att visa nu. Idén bakom nyöppningen är att vi också ska ställa ut föremål som inte visats tidigare, säger Nina Due.

Det dröjer dock till hösten 2018 innan Röhsska slår upp portarna igen efter att ombyggnaden blivit försenad.

Fakta: Ru yao-skålarna

Glaserat stengods från Kina

Tillverkad under perioden 960–1127 i Ruzou, nära det gamla Songrikets huvudstad Kaifeng.

Ru yao-godset levererades enbart till kejsarens hov.

Skålarna på Röhsska är typiska för Ru yao med sin tjocka odekorerade glasyr med oregelbundet sprickmönster.

Röhsska museet köpte in dem på en auktion i Stockholm 1926 där konstsamlaren Klas Fåhraeus hela samling gick under klubban efter att han kommit på obestånd.

ANNONS