Det började i Lund 1996. Wilmer X, Popsicle och sju andra poporkestrar stod på scen. Syftet var att uppmärksamma en svensk stad som genom ett livaktigt, inspirerat och engagerat musikliv profilerat sig och placerat sig på den svenska popkartan.
Utöver livemusik har evenemanget bjudit på seminarier som väckt diskussioner om musikens roll i samhället såväl som paneler där demoband fått sina alster granskade av branschfolk, innan Stockholm blev P3:s sista popstad förra året.
Det är bättre att lägga ned när det fortfarande känns positivt än att tyna bort, förklarar eldsjälen och en av Popstads grundare Maths Broberg. Efter tio års tid bör man fundera över vad man gör och hur man kan gå vidare. Sverigekartan ser annorlunda ut nu, det händer mycket positivt på många håll, inte bara koncentrerat till ett ställe. Om Popstad bidragit till det är det jättekul.
Det har det, menar Henrik Jutbring som var medarrangör i Göteborgs 2001.
Vår ambition var att göra saker under hela året, säger Henrik Jutbring. Bland annat startade det som i dag är Frihamnspiren på Heden, så det har verkligen satt ett frö, som popstaden Göteborg har haft väldigt mycket nytta av. Många fick upp ögonen, även i andra sammanhang, kulturinstanser och politiska.
Även om han ser Popstad som en viktig mötesplats för bransch och nya stjärnskott var nedläggningsbeslutet väntat.
De främsta musikstäderna är ju avverkade, säger Henrik Jutbring och konstaterar att mycket av intresset för nya artister i dag fokuseras på Idol och Fame Factory och det är ju en lite annan sida av musiken.
