Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Oscarsrykten kring Isabelle Huppert

Hon har varit en av Frankrikes mest hyllade skådespelare i mer än 40 år. Men Isabelle Huppert har aldrig varit hetare än hon är nu, vid 63 års ålder. Härom veckan vann hon en Golden Globe för Sverigeaktuella Elle och nästa vecka är chanserna stora att hon nomineras till en Oscar för samma film.

När TT möter henne i Paris ska hon samma kväll hedras med ett franskt filmpris för att hon bidragit till att sprida fransk film i världen.

- Det har varit ett par väldigt bra år, det kan jag inte förneka, säger hon och fortsätter:

- Det känns väldigt tillfredsställande, där jag är nu.

Spelar schlagersångerska

Vid sida av Elle har biopubliken under året som gått kunnat se henne i Mia Hansen Löves hyllade Dagen efter denna och i Joachim Triers Louder than bombs. Senare i år syns hon som schlagersångerska i Souvenir och har huvudrollen i Michael Hanekes Happy end, som lär få världspremiär i Cannes i maj. Hon medverkar dessutom i ytterligare sex filmer som får premiär under det kommande året.

- Jag arbetar inte jämt, även om det ser ut så, säger hon med en väldigt fransk axelryckning.

- När jag blir erbjuden en filmroll, är det viktigaste vem som ska regissera. Det är klart att manus och motspelare också är viktiga detaljer, men det är regissören som är absolut viktigast. Om Michael Haneke ringer, är det klart att jag läser manuset, men inte lika noggrant som om det är en nybörjare.

"Måste ha förtroende"

Nu Sverigeaktuella Elle, som hade premiär i fredags till mycket positiva recensioner, är regisserad av holländaren Paul Verhoeven.

- Jag tror att det är bara han som hade kunnat göra den filmen. För en sådan roll måste jag ha totalt förtroende för regissören, säger Huppert.

I filmen spelar hon en kvinna som blir våldtagen i sitt hem och som startar ett psykologiskt spel med våldtäktsmannen. Hennes beteende följer inte den förväntade mallen.

- Den här kvinnan gör saker som hon kanske inte själv kan förklara helt och hållet. Och jag är inte säker på att jag riktigt kunde förklara det medan jag gjorde filmen.

- På ett sätt är det en klassisk thriller, ett hämnddrama. Men inom den ramen finns det någonting mycket mer komplext, hur hon åstadkommer sin hämnd.

LÄS MER: Filmrecension av Elle "Känslostormarna är förödande brutala"

Tar gärna risker

Huppert säger att hon aldrig tar med sig obehagliga saker hem på kvällen.

- Våldtäktsscenen tog fem, nej kanske tre dagar, att göra. Och den stod inte i vägen för mig efteråt. Jag tänker inte på det.

Hon är känd för att ta risker i sina roller, att hela tiden pusha sig framåt.

- Att inte ta risker skulle vara oerhört trist och det skulle vara farligt att bara göra tråkiga och ofarliga filmer. Och allt som har hänt mig visar att jag har haft rätt. Ju längre man går, desto mer får man tillbaka. Kanske inte alltid, men ofta.