Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Nyordskrönika: Har du blivit en preppare i år?

Maria Näslund har botaniserat bland 2016 års nytillkomna ord i det svenska språket.

Det är alltid som en extra julafton när Språkrådet och Språktidningen presenterar årets nyordslista strax före nyår. I år fick vi 43 spännande klappar i en salig blandning; mjuka och hårda, långa och korta, vackra och fula, med det gemensamma att de alla är ord som etablerat sig i svenska språket under året som gått.

Jag läser igenom listan och hittar flera förväntade - ”Dylanman”, ”trumpifiering”, ”vuxenmålarbok” - men också ord som jag aldrig hade kunnat gissa mig till, som ”blippbetalning”, ”förpackningsfri” och ”lånegarderob”.

Listan är bara ett urval av alla ord som skapats eller börjat användas mer flitigt under 2016, men det är ingen slumpmässig mix; här finns både ord som säger något om året som gått och ord som speglar trender i språket. 

Verbet ”frågestrejka” som uppstod efter Åsa Beckmans krönika i Dagens Nyheter om kvinnor som lyssnar på män men inte själva får några frågor lär inte bli långlivat, men påminner oss om en av årets debatter. ”Preppare”, efter engelskans prepper, har troligtvis större chans att överleva, både som ord och förberedd person när stormen kommer och strömmen går.

Ett ord på listan har jag själv använt i en krönika: ”ghosta". Det betyder att man gör slut på ett förhållande genom att försvinna, vilket är ett mycket osnyggt men inte helt ovanligt beteende som de flesta av oss på något sätt är bekant med. Äntligen fick vi ett passande ord på denna fega metod! Spöka betyder ju något helt annat och då sitter lånet från engelskan perfekt.

Med tanke på det uppsving norska språket fått i Sverige i och med succéserien Skam kan vi kanske vi få se ”luremus” på nästa års nyordslista. När en kille kallade huvudpersonen Eva för detta kastades jag tillbaka till en varm sommarnatt på Heden för många år sedan då jag blev utskälld av en kille för att jag inte följde med honom hem efter att han ”slösat flera timmar på mig”. Han var så arg att han knappt hade ord (eller stolthet). Luremus var förstås ordet han hade behövt få ur sig.

”Pokenad” som ord för promenad då man spelar Pokémon Go tror jag inte får fäste. Kidsen går helt enkelt ut och pokar (om de nu fortsätter med det). ”Läslov” däremot slog igenom direkt; det var nästan i klass med införandet av kanelbullens dag. Skolan mejlade att nu var det minsann läslov och barnen fick i uppdrag att läsa extra mycket under dagarna som bara veckor tidigare kallades höstlov. 

”Influerare" istället för influencer är ett utmärkt exempel på hur direktöversättning till svenska kan fungera finemang. ”Grindsamhälle” för gated community likaså, men då gäller det att vi medvetet väljer att använda det svenska ordet. Det är lätt att slentrianmässigt ta till engelska.

Det tycker jag kan vara ett bra nyårslöfte för oss alla: att tänka mer på vilka ord vi använder, varför vi gör det och vad det har för betydelse. Gott nytt språk!