Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/13

Nu är "Macken" tillbaka

"Macken" tog tv-publiken med storm för 30 år sedan. Och nu lever de klassiska karaktärerna upp på nytt när Roy och Roger öppnar sin anrika bilverkstad på Lorensbergsteatern.

Vi äntrar Lorensbergsteatern via sceningången och tas emot av teaterchefen Pernilla Wagnborg som har hektiska dagar i dessa tider.

– "Macken" fyller 30 år och teatern 100. Så föreställningen kommer att spelas 100 gånger. Och intresset är otroligt stort, biljettförsäljningen går väldigt bra. Det är nästan utsålt, berättar hon medan vi stegar upp till lunchrummet.

Där sitter ensemblen och äter – så som den av praktiska skäl alltid gör på teatern när premiären närmar sig – innan det är dags att ge sig i kast med eftermiddagens övningar.

Vid ett av borden: Anders och Claes Eriksson, de galenskapande komikerbröderna från Trollhättan som nu öppnar upp garageportarna till det förflutna för att rulla ut de klassiska komiska nummer som gjorde "Macken" till en hit av episka mått ute i stugorna, skriver TTELA.

– Innan serien sändes hade vi vår kärnpublik och var nöjda med det. Minns att jag kämpade för att "Macken" skulle sändas sent på måndagar för jag hade hört att Monty Python gjort så. Men det blev en kompromiss – klockan 21.15 på lördagar. Publiksiffrorna blev sen helt fantastiska, det gick inte att fatta vad som hände, säger Claes.

De sex avsnitten visades hösten 1986 och det massiva genomslaget ledde till Galenskaparna och After Shaves breda genombrott.

Sista avsnittet sågs exempelvis av smått ofattbara 3,6 miljoner tittare.

Alla inblandade sjuder av optimism när tv-serien med sitt brokiga persongalleri nu med varsam hand ska återuppstå på scenen.

– Det känns jättebra och någonting som jag haft i bakhuvudet i 30 år, att det vore kul att se hur "Macken" skulle funka som en musikal. På den tiden sa alla i branschen "sätt upp den på scen" men det hade varit ganska förutsägbart. Claes skrev "Stinsen brinner" i stället, säger Anders.

Claes fortsätter:

– Det var synd om Anders. Här gjorde han sitt livs roll som Roy och sen fick han spela stins i fyra år. Fast det gick ju bra det med, "Stinsen brinner" hade 300 000 besökare. Och om vi gjort "Macken" direkt hade det funnits en risk i att vi aldrig skulle kommit ur det. Sen var det bra för gänget att få något nytt att bita i, det var faktiskt lite smågnissel ett tag eftersom det blev ett så enormt fokus på Roy och Roger.

Stundtals rådde rena hysterin, som när Anders och Jan Rippe, i full Roy och Roger-mundering, gästade Domus i Trollhättan för att skriva autografer.

– De höll på att riva affären, minns Anders.

 

För Claes Eriksson har arbetet med att överföra "Macken" från tv till scen inneburit att han som manusförfattare och regissör varit trogen den ursprungliga versionen så långt som möjligt.

– Jag klippte ihop avsnitten från serien till två akter. Sen visade jag resultatet på ett möte och det gick ut på remiss till de andra. Från det har jag skrivit ett manus. Utgångspunkten har varit det som gjorde allt så bra från början, att allt ska bli så exakt som möjligt. VI spelar detta med stor respekt för originalet, säger Claes.

Anders Eriksson drar med glädje på sig verkstadsoverallen igen för att gestalta den oefterhärmlige Roy, vars sätt att uttrycka sig direkt kan härledas till Trollhättan.

– Det är en variant på hur Bengt "Loten" Hernvall, som var materialförvaltare i TIF, pratade i kombination med några andra personer från Trollhättan, säger han.

Och kanske kan de år som passerat sedan 1986 bidra till att helheten får ytterligare dimensioner.

– Med ålderns rätt har jag lite mer tyngd i karaktären och en stor fördel är att det här aldrig spelats för en publik förut. Vi har ingen aning om var skratten sitter, men igenkänningseffekten blir fantastisk. Det kanske blir sådana där Frank Sinatra-applåder, som när han började på "My Way", haha. Men det är verkligen inte bara att ställa ut skorna, vi ska spela hem det här också.

Nu är det dags att bege sig ner till scenen för ett genomdrag av den första akten.

På första bänkraden befinner sig Kerstin Granlund, Galenskaparnas tredje medlem, som numera vuxit in i rollen som regiassistent.

– Det har jag varit i de sista produktionerna, sedan jag klev av scenen. "Macken" är något som sitter i ryggraden och för mig är det svårt att se den utifrån. Men jag tror verkligen på detta, det håller fortfarande och känns väldigt lovande, säger hon.

Sedan tar TTELA:s utsända plats ute i salongen för ett litet smakprov av vad som komma ska.

Ridån går upp, en bekant melodi hörs ur radion och in stegar en försynt man i beige jacka ...

 

Så här såg det ut när Mackenlekplatsen invigdes i Trollhättan i augusti: