Det är inte så ofta som man får möta Gud, som en huvudperson i samtida romaner men när det någon gång händer brukar det göra intryck på mig. Att möta Gud som en bortskämd, lite våldsam pojke i Mare Kandres Djävulen och Gud var en höjdpunkt på nittioalet. Nu är det dags för en annan sorts Skapare med helt annan agenda: den skrivande guden i Niklas Rådströms stora omdiktning av Bibelns böcker, en knappt femhundrasidig roman med titlarnas titel i guldskrift på omslaget: Boken.
Huruvida det verkligen är Gud, som sitter där vid bordet, böjd över manuskriptet och med raspande pennstift skriver fram en hel värld – komplett med paradis, änglar, syndaflod, kvinna, man och människoson – är inte alldeles klart men mycket pekar åt det hållet.
Redan i första kapitlet uppmanas läsaren att odla ett fritt förhållande till bokens huvudperson: kvinna, man eller varelse får jag själv bestämma. ”Föreställ dig honom eller henne som någon du en gång känt, någon du kanske tyckt mycket om och hyst stor tillgivenhet för – eller kanske ännu hellre – föreställ dig honom eller henne som han eller hon vore du själv.” Sedan följer vi Skaparen under flera tusen års slit med en Skapelse, som i likhet med alla andra skapelser – det må vara en värld, en roman, en relation – har ett eget liv som aldrig riktigt kan kontrolleras.
Miljöer, människor och yttre händelseförlopp följer den välbekanta rutten, från Gamla till Nya Testamentet. Ändå liknar Boken med sitt starka fokus på relationen mellan Skaparen och Skapad, inte riktigt något annat som jag läst i genren.
Relationen mellan Gud och Människa är komplicerad, symbiotisk, stökig, intensiv, ofta präglad av missförstånd och kontaktlöshet. Med tilltagande maktlöshet betraktar Skaparen de människor som han skrivit fram och konstaterar att de i likhet med henom själv mest av allt vill styra berättelsen, göra den till sin. Det finns stunder när jag tycker mig veta precis hur historien kommer att utveckla sig. Sedan händer alltid något som jag inte hade räknat med, små förskjutningar och skav som får texten att rista till och öppnas. En kvinna och en man som nyss har lämnat paradiset funderar på Guds eventuella svartsjuka. Har de kommit honom för nära? Stod han inte ut med att de pratade till honom som en jämlik?
En Skapare, nyss övermannad av förstörelselusta, ser på förödelsen med yrvaken blick. ”Har han verkligen önskat sig all denna förödelse som sprider ut sig över sidorna?” – för att senare fråga sig vad som kommer att hända i den stund när han tar skrivstiftet från bladet. Kommer han att upphöra, tyna bort tillsammans med det han skapar?
I sådana laddade ögonblick – boken är fylld av dem – händer något ganska svindlande med Bibelns berättelser: de öppnas mot nya läsningar, frågor och existentiella fantasier, på en gång helt nya och djupt igenkännbara.
Varför Bibeln – en gång till? När Göteborgs Stadsteater förra året satte upp Rådströms stora dramatisering av Bibeln fick jag inget nytt grepp om berättelserna. I Boken, som enligt Rådströms efterord skrevs som en direkt följd av arbetet med pjäsen, har jag lättare att se ärende och vinkel. Vad det ytterst och djupast tycks handla om är att befria Bibeltexten från lagren av gamla tolkningar och fördomar, att tvätta dem rena, söka nya skikt i texten.
Det är stora anspråk i en tjock bok med uppfodrande titel. Ändå kan man inte säga att Boken är bombastisk. Tvärtom är Rådström väldigt bra på att hantera sitt enorma material och den existentiella tyngden med stor lätthet. Med det vackert förhöjda språket som flödar så lätt över sidorna, den starka framåtrörelsens och det fiffiga berättargreppet – den skrivande Guden – som skapar sådan rörlighet i texten kan också de tyngsta livs- och gudsfrågorna läggas fram utan pukor och storslagna gester.
Helt klart är Rådström nyskapande när det gäller val av berättarperspektiv och djuplodande läsningar av Bibelns böcker. Samtidigt frågar jag mig om det verkligt nyskapande i Boken inte handlar om att blåsa liv i något mycket gammalt: ett symboliskt seende, sinnet för arketyper och mytologi, ja allt detta som hjälper oss lyfta blicken mot det delat mänskliga och börja ställa de stora frågorna om vad det är att vara medlem av en mänsklighet.
.
Vem: Niklas Rådström.
Vad: Aktuell på Bokmässan.
När: Framträder bland annat på seminariet En biblisk tolkning i dag klockan 10.00.
.
ÄMNET
Niklas Rådströms roman Boken – som skrevs som en direkt följd av arbetet med pjäsen Biblen på Göteborgs stadsteater.
SKRIBENTEN
Malin Lindroth är författare och kritiker och medverkar regelbundet i GP. Skrev senast om patografier.