Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Nicole Kidman och Sunny Pawar i "Lion", adoptionsdramat som utspelas både i Indien och i Australien. Pressbild.

Nicole Kidman i omtumlande adoptionsdrama

I filmen "Lion" gestaltas den sanna adoptionshistorien om ett borttappat barn i Indien, som får en ny familj i Australien – och den dramatiska resan tillbaka till rötterna.

De flesta adoptioner innebär både uppslitande sorg och översvallande glädje, och bär på komplexa händelseförlopp. Men australiern Saroo Brierleys historia liknar sannolikt ingen annans. Som femåring i centrala Indien tappade han bort sin bror på en tågstation, hamnade av misstag på ett tåg som tog honom till Calcutta där han inte kunde språket, och blev omhändertagen av staten.

Spårade familjen

Han adopterades av ett australiskt par, och 25 år senare lyckades han spåra sin familj via minnesfragment – och datorprogrammet Google Earth.

- Att göra en film som denna ger en verkligen perspektiv på tillvaron, säger skådespelaren Dev Patel – som i bioaktuella "Lion" porträtterar Saroo Brierley – och fortsätter:

- Bara att ett så litet barn kan överleva en sådan prövning är hisnande. Jag kommer ihåg när jag själv som barn tappade bort min mamma i en matvarubutik i London, och hur de fem minuterna kändes som fem timmar. Jag hade verkligen panik, och storgrät när jag efter att ha blivit utropad i högtalarsystemet, till slut sprang till mamma vid kassan.

Kidman spelar adoptivmor

Den 26-årige skådespelaren – känd bland annat från filmen "Slumdog millionaire" (2008) och tv-serien "The newsroom" – möter pressen i Toronto, ihop med Lions regissör Garth Davis (tv-serien "Top of the lake"), manusförfattaren Luke Davies, och Nicole Kidman – som spelar den australiensiska adoptivmamman. Den 49-åriga stjärnan har själv en adopterad son och dotter med exmaken Tom Cruise, och ser sin roll i "Lion" som ett kärleksbrev till sina adoptivbarn. Hon är särskilt stolt över att filmen inte förskönar.

- Jag tycker att filmen visar de verkliga skeendena bakom adoptioner. Man ser hur pass omtumlande det för ett barn från Indien att komma till en ny kultur. Hur allt är så nytt, och så svårt, men också så vackert. Det är ingen lätt uppgift att låta detta rymmas inom en film.

Svindlande historia

Omfattande research gjordes av filmteamet, med resor både till Saroo Brierleys biologiska familj i Indien och till adoptivfamiljen i Australien. Dev Patel lärde känna Saroo och kallar honom för "väldigt smart, självsäker och entreprenörsinriktad", ett omdöme som styrks av att det är Brierleys egen självbiografi "A long way home" som ligger till grund för manuset. Där berättas hela den svindlande historien, från det vaga minnet av tågstationen, till återseendet av den i vuxen ålder. Manusförfattaren Luke Davies poängterar det makalösa i scenariot:

- I verkligheten sökte Saroo efter sin hemby på kartbilder av Indien i programmet Google Earth, under flera timmar nästan varje dag i tre år. Så länge pågick denna besatthet.

Gråt och glädje

Mötet med Saroos biologiska mamma Kamla gjorde starkt intryck på teamet: ett två timmar långt samtal som ledde till gråt, glädje och katarsis, enligt regissören Garth Davis.

- Det var ett par väldigt rörande, komplexa timmar. Jag tror att hon som många fattiga i Indien, förmodligen tror på ödet, och att det som hände med hennes son kanske var meningen.