Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Nguyen Huy Thiep | Regn i Nha Nam

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Nguyen Huy Thiep | Regn i Nha Nam

Regn i Nha Nam tar oss till bergstrakterna i Vietnamns nordvästra hörn. Björn Gunnarsson påminns om de stora ryska romanmoralisterna.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Noveller

Noveller

Nguyen Huy Thiep

Regn i Nha Nam

Översättning: Tobias Theander

Tranan

När jagberättaren i en av vietnamesiske Nguyen Huy Thieps noveller äter nyårssupé med goda vänner anklagar de honom för att vara pessimist. Snarare är han en upplyst cyniker: ”När himlen själv driver med en, är det väl inte så viktigt vad man vinner och förlorar här i livet?”

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Pessimism och klagosånger karaktäriserar annars många av novellgestalterna. Urtypen är en ung (ibland gammal) man som klagar över fattigdom, tristess och kvinnors svekfullhet. Det är en slags den bittre drömmarens klagan över tråkigheten på landsbygden, och existentiell och moralisk hopplöshet, som känns igen från exempelvis det svenska 1930-talets proletärförfattare.

Nguyen Huy Thiep är en moralist med en uppfostraranda som också ofta påminner om de stora ryska romanmoralisterna, Lermontov tycks vara hans personliga favorit. Ibland bryter han ut i direkt tilltal till läsaren: ”Unge läsare, älska! Kärleken kommer att göra dig vild och galen.” Men mest är det friheten från begär som är målet för hans sedelärande historier. ”O, så dumma och svaga vi är! Så löjliga våra känslor är!”

Han är en buddhistisk moralist: strävan och drifter leder bara till elände och olycka. Nästan alla noveller utspelar sig i bergstrakterna i Vietnams otillgängliga nordvästra hörn, bland minoritetsfolk som fortfarande har kontakt med uråldriga myter och sägner: karaktäristiskt för Nguyen Huy Thiep är att han gärna avbryter berättande realistisk prosa för långa utdrag ur sånger, legender och dikter.

Historietablåer ur Vietnams stormiga nationsbyggande på 1700- och 1800-talen förekommer också. Mest lik är han den klassiska kinesiska litteraturens muntert cyniska munkar, poeter och vishetslärare, som sett igenom den materiella världens fåfänglighet, men som inte tappat sitt goda humör för det.