Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Besökare köade till nyrenoverade Nationalmuseum efter återinvigningen i oktober. Arkivbild.

Nationalmuseum och af Klint konstårets vinnare

Sönderstrimlade konstverk, konstplundring och nya museiavgifter. 2018 blev ett händelserikt år för konstvärlden, både i Sverige och internationellt.

I en tillbakablick publicerad i The New York Times har tidningens konstkritiker listat konstårets stora vinnare och förlorare.

Bland dem som hyllas finns Barack och Michelle Obamas banbrytande presidentporträtt, som målats i en mer modernistisk och lekfull stil än sina föregångare. Det var dessutom första gången två afro-amerikanska konstnärer anlitades för uppgiften.

Utställningen "Framtidens målningar", med verk av den svenska konstnären Hilma af Klint på Guggenheim i New York, finns också med bland vinnarna. Flera av de tavlor som ställdes ut målades åren 1906–1907 och är enligt tidningen bevis på att den kvinnliga konstnären var en föregångare inom den abstrakta konsten, flera år före aktade manliga modernister som Kandinsky och Malevich.

- Ur ett svenskt perspektiv är det en milstolpe att den utställningen kom till Guggenheim, det är väldigt stort. Hilma af Klint var ju extremt tidig och föregriper modernismen på flera olika plan, säger Mårten Castenfors, chef för Liljevalchs konsthall.

Nationalmuseum lockar

Samtidigt får Banksys uppmärksammade auktionskupp tummen ned. De tillfrågade konstkritikerna anser att konstnärens infall att strimla sönder en såld tavla under en auktion på Sothebys i oktober i förlängningen kan skrämma i väg seriösa köpare.

Sett till Sverige hör nyöppningen av Nationalmuseum till årets största konsthändelser, enligt Castenfors. Men museet går in i det nya året både som vinnare och förlorare.

- Nya Nationalmuseum håller hög kvalitet och lockar väldigt många besökare. Man skulle kunna säga att vinnarna är alla svenskar som fick gå gratis på våra museer under 2018 och förloraren nästa år är Nationalmuseum som, efter politiska beslut, kommer att börja ta 150 spänn i entré. Då kommer antalet besökare att minska, det är ett som är säkert, säger han.

2018 var också året som Beyoncé och Jay-Z fick en egen konstrunda på Louvren i Paris, efter att artistparet i juni släppte musikvideon till låten "Apeshit", som spelats in på konstmuseet.

Årets vassaste utställning

Frågan om konstplundring har också varit i ropet, både i Sverige och Europa. En fransk rapport som publicerades i november visar att en stor del av Afrikas kulturarv beslagtagits av européer och i dag står utställda på europeiska museer, i synnerhet franska, har lett till att flera konstverk kommer att återlämnas.

Moderna museet i Stockholm har också tvingats lämna tillbaka en målning som stulits av nazisterna till en judisk konstsamlares efterlevande, efter flera års konflikt, och ursprunget hos fler konstverk i museets samling granskas.

- Det är inte första gången det händer, men det har varit lite mer aktuellt under 2018. Moderna har kämpat med att ta fram rutiner för hur man ska gå till väga i dessa fall, säger Mårten Castenfors.

Parallellt med konflikter och nya museiavgifter så har året även bjudit på flera konstnärliga bedrifter. Castenfors lyfter fotografen Mikael Janssons utställning ”Witnesses” på Kulturhuset i Stockholm som årets vassaste.

- Mikael är egentligen en sådan där ball modefotograf, men som här har tagit porträtt som är väldigt närvarande. Dessutom lockade utställningen besökare över generationsgränserna, vilket är kul, säger han.