Trött och avmätt Morrisey

Morrisseys nya album är ingen milstolpe. Det saknar udd.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Steven Patrick Morrissey har bytt skivbolag. Igen. Alltså ska man inte fästa någon större vikt vid att BMG kallar Morrisseys nya album för ”en milstolpe”. Ingen vikt alls, faktiskt, för någon milstolpe visar det sig inte alls vara.

Albumet är inte dåligt men spretigt och svårt att få riktigt grepp om. The girl from Tel Aviv who wouldn’t kneel är en stillsam bossa och Who will protect us from the police är haltande elektronika, I wish you lonely låter som gammal britpop och i öppningsspåret My love I’d do anything sjunger Morrissey ”society is hell” och gnäller på gammelmedia, fast utan vidare udd.

ANNONS

Mest trött och lite avmätt. En besvikelse.

ANNONS