Jag förstår verkligen att Miriam Bryant tycker att den här singeln är viktig, nästan avgörande, för var hennes fortsätta karriär ska ta vägen. Efter draghjälpen från det där tv-programmet är det på allvar dags att klara sig själv igen.
I dubbel bemärkelse kan man säga. Det är ju allmänt känt att Miriam Bryant brutit upp från sin tyske pojkvän, något som onekligen präglar hennes nya singel som släpps i dag. Den skönt svulstiga balladen är en direkt fortsättning på brottarhiten Black car som handlade om hur hon blev förälskad på ett dansgolv i Berlin. "I fell for you like pouring rain", minns Miriam Bryant nu och fortsätter: "We're just a photograph, wasting away, of a night on a dancefloor in may." Mer bitterljuvt än så blir det knappast.
Det dramatiska anslaget känns igen. Först ljudet av en pickupnål mot vinyl och sedan Miriam Bryants oefterhärmliga röst. Den är stor och stark på ett sätt som gör att hon nästan kan slösa med krafterna. Det finns en slängig slackerkänsla i hennes uttryck som är väldigt speciell. Inte så att jag inte tror på det hon sjunger, tvärtom, men humorn glimtar och glittrar genom raderna. Trots att det alltså är en typisk göra slut-ballad.
Låten är kraftfull men samtidigt sårbar och personlig, på gränsen till privat. Den svepande, gungande musiken är också typisk för Miriam Bryant. Men det som är allra tydligast är att hon helt klart har utvecklat sin sång ytterligare några snäpp. Miriam Bryant har aldrig bromsat men nu sjunger hon verkligen ut, släpper på för allt vad hon är värd. Och då uppstår de där helt nödvändiga små sprickorna som gör att det blir något helt annat än uppvisning. Det här blir nog Miriam Bryants år - igen.
