Att se en superstjärna födas är bland det häftigaste man kan vara med om. Att få följa en artist från de första stegen rakt upp till toppen och vidare och till slut explodera av självförtroende, man lever för det som musikstolle.
Nu är det väl i och för sig så att just självförtroende aldrig varit någon bristvara för Silvana Imam. Jag såg henne gästa Min Stora Sorg i en radiostudio i Stockholm i vintras och redan då tog hon över totalt. Fullständig närvaro som fick väggarna att krulla sig av känslan av att få vara där.
Se fler bilder: Silvana Imam Docks onsdag
Silvana Imam är liksom född redo, det är bara det att hon på senare tid fått visa det på allt större arenor. Nu senast i kväll, på Colors på The Docks, som uppvärmare till Ghostface Killah.
Och återigen krullar sig väggarna. Håren på armarna ställer sig i givakt och det viner om öronen av den urkraft som Silvana Imam, hennes låtar, hennes texter, hennes armé av slagord och nävar i luften.
Hon är överallt på samma gång, pekar och stirrar stint på publiken längst fram och nära på fräser ur sig textraden 17000 på vår folkfest, nu vill nassar se mig korsfäst och det slår en att det här är precis lika mycket punk och Ebba Grön som 2014 och hiphop. Lika delar stenhårt, skruvat och hittigt. Årets genombrott när vi sammanfattar? Sannolikt.
