Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Pop Pet Shop Boys | Flamingo, fredag  

Riktig popmusik blir aldrig gammal. Låter aldrig omodern.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Discopop

Discopop

Pop Pet Shop Boys

Flamingo, fredag  

Publik: Stor men inte störst.

Bäst: Vilka låtar dom gjort, alltså ...

Sämst: ... synd bara att dom slutade med det. De nya låtarna är tunna.

Så även om Pet Shop Boys, minst sagt, har sina bästa år bakom sig är nostalgifesten de avslutar fredagens Way Out West med alldeles, alldeles underbar.

Världens minst rockiga band, duon som går Kraftwerk att framstå som Manowar, den ultra-campa motsatsen till skäggrockare som Father John Misty öser ur en så gott som outsinlig låtskatt. One more chance, Opportunities, en undersköna West end girls och I wouldn't normally do this kind of thing och (ojojoj) It's a sin och många fler i en show som är så utstuderat stel att den skulle passa som underhållning på en tebjudning för uppnästa britter.

Och i stället för att försöka låta pinigt moderna renodlar Pet Shop Boys snarare sina gamla italodisco-rötter. I hifi-format.

Tråkigt säger ni? Jodå, om du är van vid annat. Men alla vi som drömt om att få höra Neil Tennants platta, mässande soulstämma ljuda över Slottsskogen har sällan haft så kul.