Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

STOCKHOLM 2016-05-30Björn Yttling, Peter Morén och John Eriksson är tillbaka med ett nytt album som Peter Bjorn and JohnFoto: Erik Nylander / TT / kod 11540 Bild: Erik Nylander/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Peter Bjorn and John tar sig an mörkret

Poptrion försöker ta grepp på mörkret. Det går sådär, menar GP:s Jan Andersson.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Skivrecension

Pop

Peter Bjorn and John

Darker days

(Warner Music)

Peter Morén är en av de mest sympatiska artister jag har intervjuat. Hans soloskivor är rejält charmiga och tillsammans med bandkollegorna Björn Yttling och John Eriksson har Morén en av de senaste 15 årens största svenska hit i Young folks (samplad av Kanye West, tokhyllad av NME och Pitchfork).

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Så varför har jag så svårt att falla för Peter Bjorn and John? Det låter ju så begåvat, snyggt och pophistoriskt rätt.

Nya albumet Darker days är i alla fall en slags temaplatta, i brist på bättre ord, där de tre bandmedlemmarna på varsitt håll och utifrån egna funderingar skrivit låtar som på olika sätt förhåller sig till mörkret.

Det låter såklart spännande, som grepp betraktat, men när melodikänslan är så fint utmejslad och så på tårna som hos framförallt Peter Morén spelar det liksom ingen roll om texterna berör relationer som gått i kvav, skuggor i det egna psyket eller vårt förödande nattsvarta världsläge, det blir liksom bekymmerslösa popsånger av alltihop ändå.

En låt som Every other night eller Living a dream får mig inte så mycket på svarta tankar eller att misströsta över mänskligheten som att vilja klappa takten och svänga med huvudet. Vilket såklart inte är det sämsta.