Neneh Cherry är fortfarande, och för alltid, främst förknippad med debuten Raw like sushi från 1989 och hitlåten Buffalo stance. Också 90-talet gav oss många fina nummer, inte minst 7 seconds och Woman. Men det tog ju inte slut där.
Den nu 54-åriga sångerskan har släppt flera album även på den här sidan millennieskiftet, först som en del av triphopgruppen Cirkus, sedan med den norsk-svenska jazztrion The Thing. Det egna Blank project från 2014 fick fina recensioner.
Neneh Cherrys musikaliska stil är geografiskt obunden, trots att den gärna ledsagas av brittiska kodord som triphop, Massive Attack och Four Tet, varav den senare har producerat hela albumet.
Buffalo stance var på samma gång ”för vit” och ”för svart”.
När Buffalo stance slog igenom på andra sidan Atlanten, för nästan 30 år sedan, stördes hon av fixeringen vid genrer och etiketter. Buffalo stance var på samma gång ”för vit” och ”för svart”.
Men som diskografin visar har Neneh Cherry aldrig låtit sig styras av sådana hänsyn. Även på Broken politics rör hon sig fritt och obekymrat, utan att följa rigida regler. Jazz-pop-electron låter rentav tidlös, så vitt sådant går att bedöma på förhand.
Missa inte Kong, Soldier eller Black Monday.
Detta innebär nu inte att Broken politics är särskilt vildsint. Tvärtom är det tajt och sammanhållet, lågmält och reflekterande. Som titeln antyder även med en blick mot den större världen.
Ibland blir minimalismen enerverande, och det tar ett tag för låtarna att hitta fästytor, men det går inte att säga annat än att här finns både integritet och intensitet. Missa inte Kong, Soldier eller Black Monday.
